En kopp blir lätt två, tre, fyra koppar – och snart kan du inte tänka dig en dag utan ljudet från kaffebryggaren. Metro Modes hälsoredaktör Jenny bestämde sig för att bryta sitt “beroende” under en två veckors kaffedetox. Här är fyra viktiga saker hon upptäckte om sig själv – efter att de första dagarnas huvudvärk hade lagt sig…
Jag är en inbiten kaffedrickare som älskar smaken, känslan och tanken på den där perfekta koppen hett kaffe. Svart ska det vara och mina arbetsdagar är fyllda av otaliga påfyllningar av det flytande guldet. Men ända sedan jag drack mina första klunkar i slutet av gymnasiet så har jag varit noga med att vid jämna mellanrum ge kroppen en liten omstart. Några dagar eller en dryg vecka utan kaffe, för att reflektera över kroppens reaktion så att jag sedan kan börja om igen med en något lägre dagskonsumtion. Många gånger har jag även insett att jag använt kaffet som ett substitut för sömn och återhämtning i stressiga perioder.
Men så hände något, förra året tog jag inte en enda paus utan ökade i stället mitt kaffeintag markant. Jag som tidigare brukade skaka på huvudet åt personer som kom till jobbet alldeles darriga i jakten på dagens första kopp, fick numera något vilt i blicken om jag insåg att kaffepulvret var slut på lördagsförmiddagen innan frukost. Stackars min man!
Svart ska det vara och mina arbetsdagar är fyllda av otaliga påfyllningar av det flytande guldet.
År 2017 blir annorlunda, för en dryg vecka sedan fick jag nog och slutade. Jag hade så klart kunnat dra ner på mitt kaffedrickande successivt (för att undvika den värsta huvudvärken) men valde ändå (trots våra egna tips) att en dag bara sluta tvärt. När kaffekoppen inte ens hinner drickas ur innan man står där vid maskinen igen, utan att det längre varken smakar gott eller känns bra i kroppen, då vet man att det är dags att göra en förändring. Det var min startsignal för en rejäl detox!
Här är fyra saker jag har kommit till insikt med under min kaffepaus:
1. Att jag ska dricka kaffe för att det är gott
Jag älskar att slå mig ner vid skrivbordet på morgonen med en rykande kopp kaffe eller att ta en espresso till en mörk chokladbit efter middagen. Koffeinet ger mig en kick (välbehövligt de flesta morgnar) men jag dricker det främst för den goda smaken. Det finns alldeles för många goda saker i livet för att jag ska vara beroende av en dryck som jag till slut, efter dagens femte kopp, inte längre gillar – men dricker ändå.
2. Att jag måste prioritera sömn och frisk luft
Hur stressigt mitt liv än är så måste jag alltid påminna mig själv om hur viktigt det är att låta kroppen återhämta sig med sömn. En balanserad kost och träning i all ära, men det finns inga genvägar förbi sömnen om du vill ha en pigg och välmående kropp. Jag ska inte använda kaffe i tron om att jag då inte behöver sova lika många timmar eller kan skippa lunchpromenaden ute i den friska luften.
3. Att jag mår bäst när jag börjar och avlutar dagen “snällt”
Att ta en paus från kaffet har fått mig att upptäcka ett gäng nya drycker som jag tidigare gett alldeles för lite uppmärksamhet. Jag startar dagen med en kopp ljummet vatten (antingen helt naturellt eller med pressad citron) och avslutar med golden milk, kamomill- eller något annat lugnande örtte. Det känns som om jag smörjer in kroppen med en välgörande kräm från insidan och jag mår så bra!
5. Att lagom är bäst
Det där (något) uttjatade ordet som vi ständigt återkommer till men som faktiskt stämmer in väldigt bra på hur jag vill förhålla mig till kaffe. Efter två veckors detox kommer jag att dricka en kopp, om jag är sugen (för ärligt talat, just nu längtar jag knappt). Men sen har jag lovat mig själv att begränsa intaget och att hela tiden reflektera över hur jag mår och hur kaffet smakar. Allt annat känns osunt.
Foto: Unsplash
