Därför får vi inte nog av ultraprocessad mat
Har du undrat varför det är så lätt att äta överdrivna mängder chips, kakor, och andra typer av ultraprocessad mat? Nu kan forskarna ha svaret.
Om du någonsin har upplevt att du inte blir mätt av ultraprocessad mat så är du inte ensam – nu visar ny forskning vad fenomenet kan bero på.
“En illusion av mat”
Enligt Dagens PS är det själva tillverkningsprocessen som gör att ultraprocessad mat inte ger samma mättnadskänsla som andra typer av mat.
Processen innebär att man bryter ner råvaror som exempelvis majs, vete och potatis till sina molykelära beståndsdelar. Detta leder till att maten är “försmält”, och därmed passerar matsmältningssystemet utan att kroppen hinner registrera någon mättnadskänsla.
Dr Chris van Tulleken, docent vid University College London, säger till CNN att den ultraprocessade maten dessutom är väldigt svår att motstå på grund av en perfekt avvägd balans mellan socker, salt och fett som är designad för att kittla våra smaklökar.
Den goda smaken kompenserar dock inte för de genvägar som används för att framställa maten. Enligt Tulleken utgår tillverkarna ofta från samma grundläggande ingredienser i framställningen av olika typer av ultraprocessad mat:
“Det kan vara en pizza om du lägger lite ost och tomat ovanpå. Det kan vara ett hamburgerbröd. Det kan vara en müslibar, frukostflingor, glass eller godis – de har alla samma lista med grundläggande startingredienser”, säger han och fortsätter:
“Det är en illusion av mat. Men det är väldigt dyrt och svårt för ett livsmedelsföretag att göra mat som är äkta och komplett, och mycket billigare för livsmedelsföretag att förstöra riktiga livsmedel, bryta ned dem till molekyler och sedan montera om dem för att skapa vad de vill.”
Ökar risken för kronisk sjukdom
Det är inte endast bristen på mättnadskänsla – vilket i sin tur kan leda till överkonsumtion och viktökning – som gör ultraprocessad mat problematisk.
Anthony Fardet, forskare vid det franska nationella institutet för jordbruksforskning i Paris, berättar för CNN att denna typ av mat är förknippad med en betydligt högre risk för kronisk sjukdom och tidig dödlighet: några potentiella bieffekter är en ökad risk för cancer, hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes och depression.
Fardet anser att konsumtionen av processad mat har fått omfattande negativa effekter globalt:
“Före andra världskriget, innan vi började använda dessa nya tillverkningsprocesser, observerade vi aldrig en så här hög nivå av kronisk sjukdom världen över,” säger han. “Så frågan är vilken grad av bearbetning som förblir kompatibel med mänskligt livsmedelssystems hållbarhet och global hälsa?”
Vad är ultraprocessad mat?
Glass, frukostflingor, massproducerat bröd, korv och färdiga rätter är alla exempel på ultraprocessad mat, det vill säga mat som har genomgått en hög grad av industriell behandling.
Gemensamt för ultraprocessad mat är att den har lång hållbarhetstid och innehåller onaturliga ingredienser. Även antalet ingredienser kan spela roll – matvaror som innehåller fler än fem ingredienser faller ofta under kategorin ultraprocessad.