20 år sedan Fadimes död – så ser hedersnormerna i Sverige ut idag
För 20 år sedan blev Fadime Sahindal dödad av sin egen far. Mordet skakade Sverige, men vissa anser att vi fortfarande inte gör nog för att motverka hedersrelaterat våld.
Fadime Sahindal var endast 26 år gammal när hon mördades av sin egen far i Uppsala den 21:a januari 2002. Det hedersrelaterade mordet skedde framför Fadimes mamma och syskon, men händelsen skakade inte endast Fadimes innersta krets, utan hela Sverige.
Hundratusentals lever med hedersnormer
2002 var hedersrelaterat våld ett okänt begrepp för många svenskar och Fadimes död blev en ögonöppnare för många, inte minst politiker. Men idag, 20 år senare, gör samhället fortfarande inte tillräckligt för att motverka hedersrelaterat våld – det skriver Lisa Palm (Fi) och Anna Rantala Bonnier (Fi) i dagens ETC.
Idag uppskattas 240 000 personer leva med hedersnormer i Sverige. Majoriteten av dessa personer är flickor och kvinnor, men även pojkar, unga män och hbtqi-personer av alla kön är drabbade.
Hedersrelaterat våld kan se ut på olika sätt, från begränsningar av val i vardagen till ett liv under extrem kontroll. Beteenden som anses hota en familjs heder kan bestraffas med psykiskt, fysiskt, socialt, sexuellt och materiellt våld – och i värsta fall mord.
Hbtqi-personer speciellt utsatta
Många förknippar hedersrelaterat våld med kvinnoförtryck, men även pojkar och män kan alltså utsättas. Detta kan ta sig uttryck i ett tvång att kontrollera sina syskon eller andra kvinnliga släktingar. Deras livsval kan även vara begränsade, särskilt gällande val av partner.
Hbtqi-personer är speciellt utsatta i en hederskontext eftersom det anses skamligt att avvika från traditionella könsroller – detta kan handla både om sexualitet och om könsidentitet. En annan grupp som är särskilt utsatt är intellektuellt funktionsförhindrade personer, som kan tvingas in i ett arrangerat äktenskap av familjen i ett försök att dölja funktionshindret.
Källor: Dagens ETC, Socialstyrelsen