Börje Salmings dotter Bianca om ALS-diagnosen: "Hemskt"

Förra veckan berättade ishockeylegendaren Börje Salming den tråkiga nyheten att han har ALS. “Det är jobbigt att se pappa bli sämre och sämre. Hemskt”, säger sportstjärnans dotter Bianca till Hänt.

Nyligen fick den ikoniska ishockeyspelaren Börje Salming beskedet att han har ALS:

“De tecken, som antydde att allt inte stod rätt till i min kropp, visade sig vara sjukdomen ALS. På ett ögonblick förändras allt”, berättade Salming, 71, i ett uttalande till TT förra veckan.

Bianca Salming: “Ont i hjärtat”

Symtomen för ALS, som egentligen är ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar, kan variera. Enligt Vårdguiden kan sjukdomen ibland komma “smygande” – ofta börjar den med att en hand eller fot inte fungerar riktigt som förut.

Ett annat tecken på ALS kan vara att talet påverkas, ett symtom som Börje Salming berättade att han upplevde i en intervju med Expressen i maj i år:

“Jag började prata konstigt och var lite ansträngd. Men vi håller på att reda ut det här, så jag hoppas vi hittar vad fan det är för skit som händer. Det kom från ingenstans”, sade han då.

Sedan nyheten om idrottarens sjukdomstillstånd släpptes har hans dotter, den framgångsrika friidrottaren Bianca Salming, berättat om hur det svåra beskedet har påverkat henne:

“Det är jobbigt att se pappa bli sämre och sämre. Hemskt”, skriver hon i ett meddelande till Hänt. “Får mest ont i hjärtat av tanken hur pappa måste må inombords.”

Fakta om ALS

ALS är i själva verket samlingsnamnet för en grupp sjukdomar där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör. Detta leder till att armar och ben blir alltmer förlamade. Ofta påverkas även förmågan att prata och svälja.

Orsaken till ALS är ännu inte helt känd, men vi vet att den genetiska faktorn är viktig – detta innebär dock inte att alla som bär på ett genetiskt anlag blir sjuka. 

Det finns i dagsläget ingen botande behandling av ALS, däremot kan man med hjälp av behandling bromsa sjukdomsförloppet och minska de negativa effekterna av sjukdomen. 

Källor: Hjärnfonden, Vårdguiden