En av fem spårar sin partner med GPS

Många svenskar följer sin partner via GPS i telefonen, det visar en rapport från Internetstiftelsen. Men funktionen kan bli osund om den används på fel sätt, det berättar psykologen Anna Bennich i Efter fem.

I Internetstiftelsens årliga rapport Svenskarna och internet framkommer det att mer än var femte vuxen följer sin partner i mobilen via platsdata.

Vanligast bland unga

Enligt rapporten kan drygt var femte svensk i en relation se var deras partner befinner sig med hjälp av platsdata från dennes telefon (exempelvis via snapchatkarta eller Hitta-funktioner).

Fenomenet är vanligare bland unga – faktum är att mer än var tredje svensk under 35 år kan se sin partners geografiska plats i sin mobil.

Enligt Internetstiftelsens rapport finns det flera anledningar till att man väljer att spåra sin partner på detta sätt. Det behöver till exempel inte handla om oro för att ens partner ska vara otrogen.

Rapporten visar att i princip alla som följer sin partner via platsdata gör det med sin partners kännedom. Undantaget är unga män mellan 16 och 34 – av dem uppger 2 procent att deras partner inte vet om det.

Så fungerar platsdata i mobilen

En mobil är uppkopplad mot olika nätverk och kan därför positionera oss med hög precision. Det märker vi inte minst när vi använder kartappar. Det har blivit lättare att hitta rätt när vi går, cyklar eller åker bil tack vare navigeringen i mobilen.

Funktioner som Hitta och snapchatkartan använder denna platsdata och delar den med en annan mobil. Det kräver tillåtelse och det går att kontrollera i sin mobiltelefon vilka som tar del av ens platsdata.

Källa: Internetstiftelsen

Psykologen: “Hör inte hemma i en sund relation”

Även om det har blivit vanligt att kunna följa sin partner på detta sätt kvarstår frågan: Är det verkligen är sunt att hålla koll på sin partner via mobilen?

I TV4:s Efter fem ger psykologen Anna Bennich sin syn på fenomenet:

“Precis som med de flesta tekniska hjälpmedel så handlar det om hur man använder dem, och varför man använder dem”, säger hon.

Bennich menar att beteendet blir problematiskt när det börjar handla om kontroll:

“Så fort det blir en kontrollfunktion – alltså att jag ser hur min partner rör sig, jag får möjlighet att följa, ställa kontrollfrågor för att jag är orolig över någonting eller jag behöver kontroll över en person – då är det här bara en dålig sak. För den typen av kontroll hör inte hemma i en sund relation över huvud taget.”