Netflix tar oss till 50-talets Stockholm i nya dramaserien Skiftet

Den 3 oktober har Netflix premiär för sin första svenska perioddramaserie – Skiftet (The New Force på engelska). Serien tar oss tillbaka till 1958 och en tid då kvinnliga poliser var något helt nytt – och långt ifrån självklart.

I Skiftet får vi följa tre kvinnor som skriver historia som Sveriges första kvinnliga poliselever: Carin (Josefin Asplund), Siv (Agnes Rase) och Ingrid (Malin Persson). Carin drivs av en stark känsla för rättvisa, Siv är målmedveten och drömmer om att bli kriminalare, medan den mer tillbakadragna Ingrid kämpar med att hitta sin plats i yrket.

Trots att de borde hyllas som pionjärer möts de av skepsis, hån och ifrågasättande – både i medierna, av sina manliga kollegor och av samhället i stort. Deras uppdrag: att patrullera Stockholms mest brottsdrabbade område, Klara, iförda uniformer med kjolar som enligt seriens synopsis “skaver som sandpapper mot låren”. Parallellt med deras arbete som poliser får vi också en inblick i deras privata liv – där kampen för jämställdhet fortsätter även utanför polisstationen.

Seriens första stora fall kretsar kring ett mord på en sexarbetare som hittas död i en flod. Utredningen leder kvinnorna in i en farlig jakt på sanningen – full av falska spår och chockerande upptäckter.

Den verkliga historien bakom Skiftet

Även om karaktärerna i Skiftet är fiktiva bygger serien på verkliga händelser och en banbrytande epok i svensk historia. Redan 1908 anställde Stockholm sina första så kallade polissystrar – kvinnor som hade begränsade uppgifter och främst arbetade med ärenden som rörde kvinnor och barn.

Deras roll var länge stödjande snarare än självständig, men steg för steg förändrades situationen. På 1930-talet fick polissystrarna utökade befogenheter, och 1949 började de få grundläggande utbildning vid polishögskolan.

Det stora genombrottet kom 1957, då kvinnor för första gången fick antas till Polishögskolan på samma villkor som män. Året därpå, 1958 – just den tid då Skiftet utspelar sig – gick de första kvinnliga poliserna ut i tjänst. Bland dem fanns Monika Kvarngård, som placerades i Klara, ett av Stockholms tuffaste distrikt.

Men jämställdheten var fortfarande långt borta. Kvinnorna tvingades bära opraktiska kjolar, deras utrustning var anpassad efter manliga kroppar, och många kollegor betraktade dem som ett socialt experiment snarare än riktiga poliser.

Först 1971 uppnåddes full likställighet – då kvinnor fick samma utbildning, uppdrag och lön som män. Idag består runt 35–38 procent av den svenska poliskåren av kvinnor, ett resultat av decennier av envis kamp för att bryta gamla strukturer.

Kjolen som blev en symbol för motstånd

Ett av de mest synliga hindren för de första kvinnliga poliserna var uniformen. På 1950-talet ansågs det otänkbart att kvinnor skulle bära byxor. Resultatet blev en kompromiss: en så kallad “kjolbyxa”, som såg ut som en kjol men hade insydda byxben för att underlätta rörelse.

Jackan saknade bröstfickor för att undvika “olämpliga blickar”, och batongerna var kortare än männens sablar. Först 1974 fick kvinnliga poliser börja bära byxor – en förändring som inte bara underlättade arbetet, utan också markerade ett viktigt steg mot jämställdhet.

Därför heter serien Skiftet

Seriens svenska titel, Skiftet, betyder både “förändringen” och “arbetspasset” – en dubbeltydighet som speglar berättelsens tema. Det handlar om kvinnorna som förändrade svensk polis från grunden, men också om det vardagliga skiftet där kampen för respekt och jämlikhet utspelade sig – dag för dag, på Stockholms gator.

Med sitt tidstypiska foto, sin feministiska nerv och sina starka karaktärer lovar Skiftet att bli ett av höstens mest engagerande svenska dramaformat.

När har Skiftet premiär?

Skiftet har premiär den 3 oktober på Netflix.