Nyordslistan 2021 - orden som fångade pandemin, klimatet och vår nya vardag

Hybridmöten, coronahundar och zoomtrötthet. Språkrådets och Språktidningens nyordslista för 2021 är starkt präglad av pandemin – men också av klimatfrågan, teknikutvecklingen och nya sätt att leva. Totalt innehåller listan 36 ord som har myntats eller blivit betydligt vanligare under året och som tillsammans säger mycket om hur både språket och vardagen förändrats.

Nyordslistan sammanställs av Språkrådet och Språktidningen och speglar inte bara vilka ord vi använder, utan också vilka frågor, känslor och beteenden som dominerat året.

Pandemin satte tydliga spår i språket

Det är knappast förvånande att coronapandemin fortsatt präglar språket även 2021. Ord som coronabubbla, vaccinpass, postcovid och maskne beskriver både restriktioner, följdeffekter och vardagsproblem som blivit en del av livet för många.

– Pandemin kommer att ge avtryck både i språket och tillvaron även i framtiden. Vi lär få vänja oss vid hybridmöten, alltså möten som är både fysiska och digitala, med efterföljande zoomtrötthet, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språkrådet.

Även uttryck som zoomtrötthet, fono (fear of normal) och generation corona fångar den mentala omställningen när världen sakta började öppnas igen.

Klimat, hållbarhet och nya vanor

Klimatfrågan fortsatte att sätta avtryck i språket under 2021. Ord som nettonollmål, tippningspunkt, koldioxidsug, återförvildande och svinnlåda speglar både oro och ambition – men också en växande medvetenhet kring konsumtion och livsstil.

Här syns också nya vardagsbeteenden, som mikrovana, små förändringar som på sikt ska leda till större omställning, och svinna, att slänga något som hade kunnat användas.

Teknik, arbete och det digitala livet

Teknikutvecklingen fortsatte i snabb takt och satte tydliga spår i årets nyord. Hybridarbete, hybridmöte, metaversum och kryptokonst beskriver hur gränserna mellan digitalt och fysiskt suddades ut ytterligare.

Samtidigt fick vi ord för nya fenomen i arbetslivet, som giggare och jobbonär, och nya sätt att konsumera mat och upplevelser – exempelvis spökkök och jukeboxbio.

Kriminalitet, manipulation och sociala medier

Debatten om gängkriminalitet och våld tog också plats i språket. Ord som gangfluencer, eftervåld och gaslighta satte ord på både beteenden och maktstrukturer som tidigare varit svåra att benämna.

Även vår relation till nyhetsflöden och sociala medier fick ett eget uttryck genom domedagsskrollande – den där känslan av att inte kunna sluta scrolla negativa nyheter.

Språket speglar – och formar – vår tid

Språkrådet lyfter att nyorden inte bara beskriver verkligheten, utan också påverkar hur vi tolkar den.

Orden på listan visar mönster för hur nya ord bildas i svenskan, ofta genom sammansättningar eller lån från engelskan. Ungefär hälften av nyorden har sitt ursprung i engelskan, något som återkommer år efter år.

– Om vi vill ha fler svenska ord för det som vi vill tala om, och snabbare, är det allas ansvar att skapa dem, skriver Ola Karlsson.

Alla nyord på nyordslistan 2021

• Anosmi – frånvaro av luktsinne
• Coronabubbla – begränsat umgänge för att minska smittspridning
• Coronahund – hund som skaffats under pandemin
• Delningsboende – boendeform där gemensamma ytor delas
• Djuränkling – husdjur som behöver ny ägare när ägaren avlidit
• Domedagsskrollande – överdriven konsumtion av negativa nyheter
• Eftervåld – psykiskt våld mot tidigare partner
• Fono – rädsla för att återgå till ett normalt liv
• Gangfluencer – kriminell person som glorifierar sin livsstil i sociala medier
• Gaslighta – manipulera någon att tvivla på sitt förstånd
• Generation corona – unga vars liv påverkats kraftigt av pandemin
• Genombrottsinfektion – infektion trots vaccination
• Giggare – person som tar uppdrag via appar eller digitala plattformar
• Hybridarbete – arbete både på distans och på arbetsplats
• Hybridmöte – möte med både fysiska och digitala deltagare
• Jobbonär – person som arbetar efter pensionsålder
• Jukeboxbio – biovisning där publiken väljer film och tid
• Koldioxidsug – teknik som fångar koldioxid ur luften
• Kryptokonst – digital konst med verifierad äkthet
• Ljushare – ljusprick som hjälper löpare hålla tempo
• Maskne – hudbesvär orsakat av munskydd
• Metaversum – virtuell värld där fysisk närvaro simuleras digitalt
• Mikrovana – liten beteendeförändring som kan leda till större förändring
• Mobilitetshubb – plats där olika transportmedel samlas
• Nettonollmål – balans mellan utsläpp och upptag av växthusgaser
• Piratbibliotek – webbplats som olagligt erbjuder böcker för nedladdning
• Postcovid – kvarvarande symptom efter covid-19
• Snällvägg – plats där man kan skänka saker till andra
• Spökkök – restaurang som enbart erbjuder mat för leverans
• Svinnlåda – låda med rabatterade livsmedel nära bäst före-datum
• Svina – slänga något som hade kunnat användas
• Tippningspunkt – punkt där ett system förändras oåterkalleligt
• Vaccinnationalism – prioritering av vaccin till egna medborgare
• Vaccinpass – intyg som visar att någon är vaccinerad
• Zoomtrötthet – mental utmattning av många videomöten
• Återförvildande – återställande av natur till ett mer ursprungligt tillstånd

Källa: Språkrådet och Språktidningen