Därför luktar ditt kiss konstigt efter sparris – svaret sitter i ditt DNA
Har du någon gång reagerat på att ditt kiss luktar… annorlunda efter att du ätit sparris? Du är inte ensam. Men här kommer det riktigt intressanta: det gäller långt ifrån alla – och svaret ligger faktiskt i dina gener.
Fyra av tio känner igen lukten
Forskning visar att ungefär fyra av tio personer upplever att deras urin får en tydlig, svavelaktig doft efter att ha ätit sparris. För resten? Ingenting alls.
Det var just den här skillnaden som väckte forskarnas nyfikenhet – och som ledde till en uppmärksammad studie som bland annat lyfts av Forskning & Framsteg.
En middag som blev forskning
Allt började med en middag i Grythyttan, där forskare åt lax och sparris tillsammans. Efteråt började de prata om hur deras kroppar reagerade – och upptäckte snabbt att alla inte upplevde samma sak.
– Några märkte tydligt att lukten förändrades, medan andra inte kände någonting alls, berättade läkaren och epidemiologen Katja Fall i Forskning & Framsteg.
Och där föddes idén till en studie.
Svaret sitter i ditt luktsinne
Efter att ha analyserat arvsmassan hos runt 7 000 personer kunde forskarna se ett tydligt mönster.
De som inte känner lukten har något som kallas sparris-anosmi – vilket betyder att de helt enkelt inte kan uppfatta doften.
Totalt identifierades 871 genetiska variationer kopplade till fenomenet – alla placerade på kromosom 1, där flera av våra luktreceptorer sitter.
Med andra ord: det handlar inte om att din kropp reagerar annorlunda – utan om hur din näsa tolkar det.
Vad är det som luktar egentligen?
Sparris innehåller ett svavelhaltigt ämne som bryts ner i kroppen. När det händer bildas kemikalier som kan ge urinen en speciell doft.
Men om du inte känner den? Då är det troligtvis dina gener som spelar dig ett spratt.
Ett fenomen med lång historia
Det här är inget nytt. Redan på 1700-talet skrev Benjamin Franklin om fenomenet och konstaterade att sparris kan ge urinen en “obehaglig odör”.
Så ja – det du upplever i badrummet har fascinerat människor i flera hundra år.
Så… ska du vara orolig?
Kort svar: nej. Det är helt ofarligt – och faktiskt ganska fascinerande.
Så nästa gång du äter sparris och reagerar (eller inte reagerar): vet att det handlar om något så unikt som din egen DNA-signatur.
