Den klassiska tallriksmodellen har fått en modern uppdatering med två olika versioner beroende på om du rör dig mycket på dagarna eller har en mer stillasittande livsstil.

Tallriksmodellen lanserades 1976 som en modell för hur maten ska fördelas på tallriken för att kroppen ska få alla näringsämnen den behöver. Från början bestod modellen av tre lika stora delar med protein, vitaminer/mineraler respektive kolhydrater. Nu har dock Livsmedelsverket uppdaterat modellen med två olika versioner beroende på hur mycket du rör på dig, eftersom personer som är fysiskt aktiva behöver mer energi än mer stillasittande personer.

Tallriksmodellen består av tre delar:

Del 1: Grönsaker och rotfrukter. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp. Den som inte rör sig så mycket kan låta grönsaker och rotfrukter fylla halva tallriken.

Del 2: Potatis, pasta, bröd eller gryn som ris, bulgur, mathavre och matkorn. Välj i första hand fullkornsvarianterna. Den som rör sig mycket kan göra denna del ännu större.

Del 3: Den minsta delen, som är avsedd för kött, fisk, ägg och baljväxter, som bönor, linser och ärter.

Enligt tallriksmodellen kan den som rör sig regelbundet (och som uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet) fördela lika mellan grönsaksdelen och potatis-pasta-gryn-delen. Medan den som inte har möjlighet att röra på sig så mycket kan minska på mängden potatis, pasta, bröd och gryn och i stället äta mer av grönsaker och rotfrukter (vilket mättar utan att ge lika mycket energi). Här kan du läsa mer om den nya tallriksmodellen.

Tallriksmodellen för personer som rör på sig (till vänster) samt för personer som inte rör på sig (till höger), baserat på de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012).