Kraftig ökning av fetmamedicin till barn i Sverige – antalet har mer än fördubblats

Publicerad den 8 juni 2026 av Metro Mode

Allt fler barn och ungdomar i Sverige får läkemedel mot obesitas. Under årets fyra första månader har antalet unga patienter som behandlas med fetmamedicin mer än fördubblats jämfört med samma period förra året.

Foto: Unsplash

Utvecklingen beskrivs som ett genombrott inom vården av barn med svår obesitas – men väcker samtidigt frågor om kostnader och jämlik tillgång till behandling.

Antalet barn som får behandling ökar snabbt

Enligt statistik från Socialstyrelsens läkemedelsregister behandlades 1 613 barn och unga mellan 0 och 19 år med obesitasläkemedel i april 2026. Under samma månad 2025 var motsvarande siffra 618.

Bakom ökningen ligger framför allt nya läkemedel som visat betydligt bättre resultat än tidigare behandlingar.

– Vi har plötsligt fått ett verktyg som fungerar riktigt, riktigt bra, säger barnläkaren Annika Janson vid Rikscentrum Barnobesitas på Karolinska Universitetssjukhuset till SVT.

Uppemot 100 000 barn lever med obesitas

Obesitas klassas som en kronisk sjukdom och uppskattningsvis mellan 80 000 och 100 000 barn och unga i Sverige lever med diagnosen.

Sjukdomen innebär inte bara en ökad risk för framtida hälsoproblem utan kan också ge allvarliga konsekvenser redan under barndomen.

Barn med obesitas löper ökad risk att utveckla:

  • Fettlever
  • Högt blodtryck
  • Typ 2-diabetes
  • Ledproblem
  • Depression
  • Låg självkänsla
  • Social isolering

På Rikscentrum Barnobesitas behandlas barn med de mest omfattande problemen.

– De som kommer hit är ofta trötta, ledsna och utsatta i skolan, säger Annika Janson.

Vissa barn utvecklar dessutom komplikationer redan i låg ålder.

– En del barn är så tunga att de har svårt med sin motoriska utveckling.

Kostnaden kan bli en utmaning

Trots de positiva resultaten finns en stor utmaning: priset.

Behandlingen kostar omkring 2 500 kronor i månaden och omfattas inte av högkostnadsskyddet, vilket innebär att familjerna ofta själva måste stå för kostnaden.

Det skiljer sig från många andra kroniska sjukdomar hos barn.

– Det finns många andra sjukdomar som också beror på ärftlighet och livsstil, som till exempel högt blodtryck och diabetes typ 2, där samhället betalar. Men för obesitas gör man inte det, säger Annika Janson.

Risk för ojämlik vård

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har bedömt att kostnaden för att inkludera läkemedlen i högkostnadsskyddet är för hög i förhållande till nyttan.

– Vårt uppdrag som myndighet är att vi ska få mesta möjliga hälsa för skattepengarna. Vi har tittat på kort- och långsiktiga effekter och kommit fram till att kostnaden är för hög i förhållande till nyttan, säger Per-Henrik Zingmark, enhetschef på TLV.

Kritiker menar dock att det riskerar att skapa ojämlik vård där barns möjlighet till behandling påverkas av familjens ekonomi.

Vissa familjer kan få hjälp via regionen eller Försäkringskassan, men långt ifrån alla omfattas.

Vad är obesitas hos barn?

Till skillnad från vuxna används inte vanligt BMI för att bedöma övervikt och obesitas hos barn.

I stället används så kallat iso-BMI, som tar hänsyn till barnets ålder och kön.

  • Iso-BMI 25 motsvarar övervikt
  • Iso-BMI 30 motsvarar obesitas

Obesitas räknas som en kronisk sjukdom även om vikten senare minskar. Sjukdomen anses då vara vilande och behöver fortsatt följas upp.

Mer från Metro Mode

  1. Kraftig ökning av fetmamedicin till barn i Sverige – antalet har mer än fördubblats

  2. Rapport: Många kvinnor saknar sexlust

  3. 7 av 10 svenska jordgubbar innehåller hormonstörande ämnen

  4. Ägg återkallas av flera producenter – risk för salmonella

  5. Läkare varnar för laserbehandlingar

  6. Därför är intelligenta människor dåliga på att lyssna

  7. 2 av 3 personer med ätstörning tränar tvångsmässigt