Många frågetecken kring läkemedel mot fetma

Trots oklara långtidseffekter är läkemedel mot fetma fortsatt populära. “Det här är nog framtiden, under kontrollerade former”, säger Mikael Sandström i Nyhetsmorgon.

Läkemedel mot fetma har blivit en het potatis, inte minst då populära varianter som Ozempic visat sig medföra ett flertal potentiella bieffekter. Samtidigt är intresset för denna typ av läkemedel stort – och enligt Mikael “Soldoktorn” Sandström är vissa av biverkningarna själva anledningen till att denna typ av medicin är effektiv.

“Många blir illamående”

I Nyhetsmorgon i TV4 berättar Sandström att illamående, som är en vanlig biverkning av medicinerna, bidrar till deras effekt:

“Det är rätt många patienter som blir illamående och det är ju lite det som är grejen”, säger han.

Givetvis är detta inte den enda anledningen till att läkemedlen resulterar i viktnedgång: de ger också en mättnadskänsla som “hänger kvar” länge, och påverkar dessutom blodsockret positivt.

Sandström förklarar även att viktnedgång efter fetma innebär flera positiva hälsoeffekter, såsom en minskad risk för hjärt- kärlsjukdomar, högt blodtryck och höga blodfetter:

“Blodtrycket blir bättre, sockerläget blir bättre (…) Sannolikheten att du ska leva längre är mycket större”, säger han.

Oklara långtidseffekter

Samtidigt finns det flera frågetecken kring dessa läkemedel. Det är till exempel svårt att svara på hur länge de bör användas av enskilda patienter, och enligt Sandström vet vi inte mycket om långtidseffekterna.

Detta tycks dock inte utgöra ett hinder för läkemedlens framfart – faktum är att de sedan en tid tillbaka säljs på svarta marknaden för de som inte kan få tag på dem via vården.

Sandström frågar sig hur man ska möta den stora efterfrågan – och hur detta ska bekostas:

“Det här är nog framtiden, under kontrollerade former. Men jag skulle vilja fråga, om det här kan kosta vården miljarder per år, hur mycket ska subventioneras? Vad tjänar man? Vem ska betala?”