Studie visar vilka p-piller som kan öka risken för bröstcancer

Det är sedan tidigare känt att hormonella preventivmedel kan öka risken för bröstcancer. Nu visar en ny studie vilka p-piller som kan innebära en ökad risk för sjukdomen.

I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet följt över två miljoner kvinnor och tonårsflickor i Sverige med hjälp av nationella register. Forskarna konstaterade att bröstcancer var mer förekommande bland kvinnor som någon gång använt hormonella preventivmedel – och vissa p-piller tycks medföra en större risk än andra.

Så påverkar olika p-piller risken att få bröstcancer

Enligt Aftonbladet kom studiens forskare fram till att de kvinnor som använt preparat med desogestrel, till exempel Cerazette, Desolett och Mercilon, hade en nästan 50 procent högre risk att drabbas av bröstcancer (vid användning under 5 till 10 år).

Användning av preparat med levonorgestrel, som används i många kombinerade p-piller som Trionetta, Prionelle och Neovletta och i hormonspiraler, innebar en ungefär 20 procent ökad risk (även detta vid användning under 5 till 10 år).

Däremot kunde p-piller som innehåller drospirenon kombinerat med östrogen, såsom Rosal, Yaz eller Yasmin, inte kopplas till någon ökad risk för bröstcancer.

Uppmanar ingen att sluta använda p-piller

Hur ska man då tänka kring användning av p-piller?

Åsa Johansson, forskare vid Uppsala universitet och SciLifeLab, säger att rönen kan vara något att ta hänsyn till för den som har bröstcancer i släkten.

Däremot uppmanar forskarna inte till att sluta använda p-piller:

“Hormonella preventivmedel är väldigt effektiva och vi uppmanar ingen att sluta använda dem. De har också hälsofördelar eftersom de minskar risken för bland annat äggstockscancer och hjälper mot menssmärtor och rikliga blödningar”, säger Johansson.

Johanson ger rådet att diskutera alternativ med barnorskan, eller den som skriver ut preventivmedlet.

Värt att veta är att risken att drabbas av bröstcancer minskar när man upphör att använda hormonella preventivmedel. Fem år efter att man slutat påverkar de inte längre risken att drabbas, det visar tidigare forskning.