Vården missar äldres ätstörningar: "Mycket skam"

Medvetenheten kring ätstörningar blir allt större, men ofta handlar diskussionen om unga tjejer. Ändå är det många äldre som också lider av sjukdomen, det berättar psykologen Klara Edlund. “Det här är något som ofta missas i vården”, säger hon i Nyhetsmorgon.

Fastän många av diskussionerna kring ätstörningar fokuserar på unga tjejer är sjukdomen inte ovanlig bland personer i 40-årsåldern och uppåt. I Nyhetsmorgon berättar psykologen Klara Edlund att problemet är mer utbrett än man skulle kunna tro:

“[De äldre] går under radarn”, säger hon. “Det är väldigt tyst om dem men det är absolut så att ätstörningar är något som finns med under hela livet.”

“Mycket skam och självkritik”

Edlund berättar att fler kvinnor i medelåldern och uppåt har börjat söka hjälp för ätstörningar, vilket förstås är positivt. Samtidigt kvarstår problemet att det inte pratas lika mycket om att många äldre lider av sjukdomen.

Enligt psykologen finns det en fördom om att ätstörningar är något som drabbar unga tjejer som har en synbart låg vikt:

“Det finns en tro om att ätstörningar är en fas i yngre år och att det går över”, förklarar hon.

Många har också skamkänslor kring sjukdomen:

“Man känner: ‘Hur kan jag inte ha kommit längre, hur kan jag inte ha kommit över det här’. Mycket skam, självkritik och klander, vilket är olyckligt.”

Söker ofta vård för andra problem

Enligt Edlund är det vanligt att äldres ätstörningar går vården förbi, något som gäller både i Sverige och utomlands.

Ofta är patienterna inte medvetna om att de lider av en ätstörning, utan söker hjälp för något annat – sömnproblem, stressrelaterad ohälsa, depressioner eller ångest.

“När man börjar skrapa lite [på ytan] så ser man att det finns en ätstörning i botten”, säger Edlund.

Vad är det då som ligger bakom ätstörningar bland äldre?

För vissa kan livsförändringar som att barnen flyttar ut, eller att man är på väg ur sin yrkeskarriär, bli faktorer som utlöser ätstörningen. Viss forskning pekar till och med på att klimakteriet kan vara en riskfaktor.

Andra har med sig sjukdomen sedan tidigare, fast den kan ha bytt skepnad:

“Det som kanske börjar med ett restriktivt ätbeteende, kanske med en viktnedgång, kan övergå i en problematik med hög vikt med hetsätning med kompensatoriska beteenden som kräkningar och så vidare”, förklarar Edlund.

Digitala lösningar gör att fler kan få hjälp

Oavsett hur ätstörningen ser ut behöver den behandling – det är nämligen ovanligt att sjukdomen självläker. Edlund understryker vikten av att söka hjälp, antingen via sin vårdcentral eller privata alternativ, om man känner igen sig i beteendet.

Idag finns det dessutom digitala lösningar som innebär att fler kan få hjälp:

“Det finns fördomar om att äldre inte vill jobba med digitala lösningar och digital teknik. Jag skulle säga att det inte stämmer”, menar Edlund.

Slutligen har hon några råd till den som misstänker att någon i ens omgivning lider av en ätstörning:

“Sätt ord på vad det är du ser och vad du oroar dig för”, uppmanar hon. “Ställ frågor om det. Det finns ju inga farliga frågor, utan det är mycket farligare att inte fråga. Men var väldigt konkret, och framför allt – våga och orka stå kvar och höra svaret.”

Lider du av en ätstörning? Hit kan du vända dig

Över 18 år
– Boka tid på en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller på företagshälsovården om du jobbar.
– Du kan kontakta Riksföreningen mot ätstörningar, Frisk och fri, om du har frågor om anorexi, bulimi eller andra ätstörningar.

Under 18 år
– Kontakta en ungdomsmottagning, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup. På en del bup-mottagningar behöver du remiss från vårdcentralen.
– Du som identifierar dig som tjej och är mellan 10 och 25 år kan också mejla eller chatta med en volontär på Ätstörningszonen.