Juristen: Så löser ni konflikter kring sommarstugan

Det är tyvärr inte ovanligt att det uppstår tvister mellan personer som äger sommarstugor ihop. Men vem har egentligen rätt till vad? Så här säger juristen om saken!

En ny Sifo-undersökning från Familjens Jurist visar att 700 000 svenskar (8 procent) någon gång varit i konflikt med familjemedlemmar kring ett gemensamt ägande, exempelvis en sommarstuga.

Ofta rör problemen renoveringar eller uppdelningen av veckor under sommaren. Frågan är, vad säger lagen?

Nedan svarar Fredrik Aldmo, jurist på Familjens Jurist, på några av de vanligaste frågorna kring sommarstugor!

Jag vill renovera sommarstugan men den andra ägaren vill inte. Vad händer nu?

Kostnader för förbättringar är en av de vanligaste orsakerna till tvister mellan delägare av fritidshus.

Ofta vill en ägare exempelvis renovera fastigheten, medan den andra tänker annorlunda. Men även om förbättringarna kan öka fritidshusets värde betyder det inte att man kan kräva att den andra delägaren betalar sin del – i synnerhet om den inte gått med på förbättringarna:

“Om en delägare gör en förbättringsåtgärd utan att den andra parten har samtyckt till den åtgärden, då är utgångspunkten att delägaren som gjort det här på eget bevåg får stå för kostnaden själv”, förklarar Aldmo.

Det finns dock ett undantag. När det krävs akuta åtgärder – exempelvis om en kran som står och läcker och hotar att förstöra egendomen – brukar det i praktiken gå bra att lösa det utan att invänta den andra ägarens samtycke.

“Om det är en akut åtgärd som krävs för att bevara egendomen kan man göra det och faktiskt kräva att den andra ska stå för en del av kostnaden för den”, säger Aldmo.

Vi kommer inte överens om hur vi ska dela upp tiden i stugan – hur gör vi?

Ett annat vanligt förekommande problem mellan delägare är att man tvistar om vem som ska få nyttja sommarstugan under vissa veckor.

Många tror att om den ena parten äger en större del av fritidshuset så har den rätt till mer tid i stugan, men så är det inte:

“Alla åtgärder – inklusive hur man använder den här fastigheten – ska delas upp på det sätt som parterna kommer överens om”, säger Aldmo.

Om man absolut inte kan komma överens om en uppdelning kan man vända sig till domstol som utser en god man, sedan får denne bestämma hur tiden i fastigheten ska fördelas mellan ägarna.

Jag och mitt syskon har ärvt en sommarstuga som den ena vill sälja och den andra behålla. Vad händer nu?

I dessa fall råder juristen det syskon som vill behålla stugan att köpa ut den andra.

I slutändan är detta dock inget man kan kräva:

“Utgångspunkten är att man egentligen inte kan bita sig fast i ett ägande om den andra vill sälja”, säger han.

Som förälder kan man ofta undvika situationer som dessa genom att först fråga sina barn hur de tänker kring sommarstugan – vill de ens ärva den?

“Det är jättevanligt att föräldrar skänker sommarstugor till barnen utan att egentligen ha frågat barnen om de vill behålla den eller om de hellre vill ha pengarna”, säger Aldmo.

Det kan vara bra att veta att man som givare kan specificera i gåvobrevet att om det ena syskonet vill sälja fritidsboendet ska den först erbjuda sitt syskon att köpa det.

Man kan även specificera att andelen då ska säljas till exempelvis taxeringsvärdet eller en värdering av marknadsvärdet.

Däremot är det inte rekommenderat att ange ett fixerat värde – om det ena syskonet vill sälja sin andel flera år senare kan marknadsvärdet nämligen ha skjutit i höjden, vilket i så fall innebär en stor ekonomisk förlust.

Vad händer om det inte finns några avtal kring försäljning?

Om två stycken personer äger en sommarstuga ihop – och det inte finns några direkta villkor eller avtal – är utgångspunkten att man aldrig kommer kunna stoppa försäljning om den andra verkligen vill sälja.

“Den kommer att bli såld på ett eller annat sätt”, säger Aldmo.

Vid de tillfällen då man inte kommer överens kan man begära att fritidshuset säljs på offentlig auktion via tingsrätten, men det är inget som Aldmo rekommenderar:

“I regel får man inte riktigt lika bra betalt vid en sådan försäljning som när man säljer på öppna marknaden”, säger han.

Hur förebygger man konflikter kring fritidsboenden?

Det bästa du kan göra för att förebygga problemen ovan är att skriva ett samäganderättsavtal. I detta kan ni specificera hur ni ska fördela tiden i stugan mellan er, hur ni ska dela på olika kostnader och vad ni har för framtida planer för boendet.

“Om man verkligen har satt sig ner och gått igenom att det här är vårt mål, så här vill vi använda den här stugan, då blir det sällan tvister. När det uppstår tvister beror det på att man inte riktigt har funderat på de här situationerna”, säger Aldmo.

Är samägande av sommarstugor värt det?

Aldmo tycker inte att man ska vara rädd för att samäga fritidshus – om man skriver avtal kring ägandet och diskuterar hur man vill ha det behöver det inte bli ett konfliktfyllt delägande:

“Det kan faktiskt vara ett jättebra sätt att spara pengar på, för det är ju inte gratis med sommarboenden. Kan man vara två familjer som delar på lån och kostnader blir det ju väsentligt billigare”, säger han och fortsätter:

“Om du köper i attraktiva områden kan du dessutom tjäna en hel del på att hyra ut det under vissa sommarveckor. Så jag tycker inte att man ska vara onödigt rädd för att samäga, men man ska ha klart för sig att det kan bli väldigt problematiskt om man inte planerat för det.”

Slutligen betonar Aldmo vikten av att prata med en jurist om man planerar att skänka bort eller testamentera bort en sommarstuga, detta för att få en heltäckande bild och säkerställa att det man vill uppnå verkligen går att göra.