Calle Schulman och Emelina Seppänen berättar om sorgen efter avbrutna graviditeten
På grund av en ovanlig kromosomavvikelse valde Calle Schulmans flickvän Emelina Seppänen att avbryta sin graviditet. Nu vill hon hjälpa andra genom att dela med sig av det som hänt. “Det läker mig också”, säger Seppänen i Nyhetsmorgon.
Det var när Calle Schulman och hans sambo Emelina Seppänen gästade Nyhetsmorgon i TV4 under söndagen som de berättade om sorgen efter att hennes graviditet tagit en tragisk vändning.
Upptäckte hög sannolikhet för kromosomavvikelse
I programmet berättar Schulman och Seppänen att de skulle göra ett KUB-ultraljud i vecka tretton när de fick beskedet att det fanns en hög sannolikhet för kromosomavvikelse.
Samtidigt fick de reda på att det såg ut som om bebisen hade vridfot, eller PEVA. Det innebär att hälen är vriden inåt och framfoten är riktad nedåt in mot kroppens medellinje.
Paret fick gå vidare och göra ett så kallat NIPT-test – ett blodprov som skulle klargöra huruvida det fanns en kromosomavvikelse eller inte.
En period av väntan följde:
“Jag blev knäpp”, berättar Seppänen. “Jag kollade den här länken 80-100 gånger varje dag.”
Till slut kom beskedet, som visade att allt var normalt. Samtidigt fick paret reda på att de väntade en liten flicka. Seppänen kände sig lugn och glad.
“Jag tänkte att jag kan lita på det här nu”, berättar hon.
“Det absolut värsta jag varit med om”
På grund av barnets PEVA erbjöds paret att gå på extra ultraljud. De blev även erbjudna att göra ett fostervattensprov, något som de valde att göra.
När detta analyserats blev paret uppringda av en läkare som hade ett helt annat besked än det de väntat sig.
Det visade sig att parets dotter hade en ovanlig kromosomavvikelse. Den var så stor att det inte var säkert att barnet ens skulle överleva graviditeten i magen.
Paret tog det svåra beslutet att avbryta graviditeten, vilket innebar att Seppänen ändå skulle tvingas genomgå en förlossning.
“Jag tänker att jag är en väldigt stark person och har klarat mig genom mycket men det här är det absolut värsta jag varit med om”, säger hon. “Att veta att ju närmare jag kommer, desto närmare kommer jag också att förlora henne.”
Vill få andra att känna sig mindre ensamma
Förlossningen blev smärtsam på flera sätt. Vid ett tillfälle fick Seppänen så intensiva värkar att hon tuppade av. När bebisen väl kom tittade hon bort.
“Jag vågade verkligen inte se henne. Jag kommer ihåg att jag bara skrek, kan ni bara ta bort den, ta bort den. Det var så fruktansvärt”, berättar hon med tårar i ögonen.
Mitt i sorgen vill Seppänen ändå dela med sig av sin berättelse. Hon har blivit kontaktad av hundratals kvinnor som berättat om liknande erfarenheter, och alla har haft en sak gemensamt: en känsla av ensamhet.
Den känslan hoppas Seppänen nu på att kunna minska genom att gå ut och berätta om det som hänt.
“Det stärker och läker mig också”, förklarar hon.
