Psykologen: Så hanterar du en stalker

Rättegången mot Bianca Ingrossos misstänkte stalker har satt fokus på olaga förföljelse, ett brott som kan få allvarliga psykologiska följder för offret. Vad är det egentligen som driver en stalker – och hur ska man gå till väga om man blir utsatt?

Olaga förföljelse, eller stalkning, kan sätta djupa spår hos den som drabbas. Men hur ska man hantera en stalker? Hur tar man hand om sin mentala hälsa om man blir utsatt, och när är det dags att koppla in polisen?

David Waskuri, psykolog på Sveapsykologerna, besvarar de vanligaste frågorna kring stalkers.

Vad driver en stalker?

Det finns flera saker som kan driva en stalker, berättar Waskuri:

“För vissa handlar det om makt och kontroll, att veta att de påverkar och skrämmer den utsatta. För andra är det en besatthet, ibland kombinerad med en felaktig övertygelse om att det finns en särskild relation”, säger han och fortsätter:

“Det kan också finnas en önskan om försoning eller kärlek, som när den nekas leder till frustration och intensifierat beteende.”

Waskuri tillägger att stalkning ofta är ett tvångsmässigt beteende, där personen inte respekterar andras gränser.

“Behovet av kontakt eller kontroll tar över helt”, säger han.

Vem blir stalker?

“Många kan agera gränsöverskridande i extrema, känslomässiga situationer. Men de flesta slutar när de får ett tydligt nej”, säger Waskuri. “Hos personer som fortsätter ser vi ofta riskfaktorer som narcissistiska drag, emotionell instabilitet, svartsjukeproblematik, psykoser eller tvångssyndrom. Social isolering och tidigare trauma kan också spela in.”

Han tillägger:

“Det kan vara allt ifrån en tidigare partner till en helt okänd person.”

Vad är stalkning?

Stalkning kommer från engelskans stalking och innebär upprepad, oönskad kontakt eller närmanden som får den utsatta att känna sig rädd, hotad eller kontrollerad.
Det kan handla om både fysisk förföljelse, att skicka meddelanden i exempelvis sociala medier eller att dyka upp på platser där offret befinner sig.

Några tecken på stalkning är:

– Upprepade kontaktförsök, trots att man sagt nej.
– Personen dyker upp på platser där du brukar vara, utan rimlig anledning.
– Överdriven bevakning av ens sociala medier och aktiviteter.
– Försök att nå en via vänner, familj, kollegor när man har blockerat direktkontakt.

“Man kan känna att man förlorat kontrollen över sitt liv”

Att bli utsatt för stalkning kan påverka livet på flera sätt, berättar Waskuri:

“Man kan börja undvika vardagliga situationer, dra sig undan socialt och känna att man förlorat kontrollen över sitt liv.”

Offer kan drabbas av allt från oro eller ångest till sömnstörningar, posttraumatiska symtom och depression.

Skulle du säga att det ofta har en stor psykologisk påverkan för den som blir utsatt?

“Absolut. Det kan ge jättestora problem så att man inte vågar gå ut och tycker att det här tar över ens liv helt. Man lever i rädsla och ångest.”

Så hanterar du en stalker

För dig som blir utsatt för stalkning ger Waskuri rådet att markera mot personen en gång. Förklara tydligt och kortfattat att kontakten inte är välkommen. Sluta sedan svara helt, även om personen fortsätter att kontakta dig.

“Ju tidigare man agerar, desto större är chansen att stoppa beteendet innan det eskalerar”, säger han.

Se även till att dokumentera varje incident med datum, tid och eventuella bevis. Det är också bra att blockera och filtrera alla kommunikationsvägar.

Då ska du kontakta polis

Om stalkerns beteende är ihållande eller eskalerar bör man kontakta polis.

Detta är viktigt att påpeka med tanke på att mindre än hälften av alla som utsätts för stalkning, runt 30-40 procent, anmäler brottet:

“Det kan handla om skam, misstro mot att det ska ge resultat, rädsla för att det ska förvärra situationen”, säger Waskuri.

Han understryker att det aldrig är ens eget fel om man utsätts för förföljelse:

“Det viktigaste rådet är att man ska aldrig behöva hantera det ensam och det är inte ens fel, utan det är ett brott.”

Så stöttar du en person som blivit utsatt för stalkning

Det finns många saker du kan göra för att hjälpa och stötta någon som blir utsatt för stalkning. Nedan hittar du psykologens tips:

Lyssna och bekräfta

Tro på berättelsen, även om den låter extrem. Skuldbelägg inte personen. Bagatellisera inte det som hänt – typ att “det här är inte så farligt”.

Säg istället: “Jag hör att det här skrämmer dig, vi ska se till att du får hjälp.”

Dokumentera incidenter

Hjälp till att dokumentera incidenter, datum, tid, plats, vad som hände och eventuella vittnen. Spara sms, meddelanden i sociala medier, fotobevis.

Se över säkerheten hemma

Hjälp personen att kontrollera att hemmet är säkert med fungerande lås och olika rutiner. Hjälp till med digital säkerhet.

Professionell hjälp

Föreslå samtalskontakt med psykolog, gärna med trauma och krisfokus. Vid akut stress kan man även kontakta vårdcentral, psykiatriska akutmottagningar och stödlinjer.

Avlasta i vardagen

Följ med till möten eller matbutiken. Var fysiskt närvarande hemma hos personen. Hjälp personen strukturera sin vardag.

Var uthållig

Stalkning kan pågå länge. Visa att du är kvar även när akutfasen är över – och normalisera att reaktionen kan sitta kvar långt efter att förföljelsen har upphört.