Den perfekta ettan – klassisk med moderna retrodetaljer
Ens första egna hem är alltid speciellt, men för Elvira Brandt betyder de 41 kvadratmetrarna i Vasastan något alldeles särskilt.
Säg “din första lägenhet” och många tänker direkt på Ikeas startkit, en madrass på golvet och ett omaka hopplock av möbler och köksgeråd som i smyg snoddes med från föräldrahemmet. Elvira Brandt flyttade hemifrån till 41 kvadratmeter i Röda bergen, men hennes hem är allt annat än en desperat blandning. Snarare är hennes lilla etta-rummare väl genomtänkt och smakfull. Svenskt Tenn, marmor och lekfulla reseminnen accentuerar mot en vit – kritvit – bakgrund.
Elviras mammas morföräldrar flyttade hit när Elviras gammelmorfar fick jobb på järnvägen vid Norrtull. Kvarteren utmärks än i dag av småstadskänslan och de grönskande innergårdarna. Lägenheterna som byggdes här skulle vara moderna och köken inreddes med fabrikstillverkade standardsnickerier, diskbänkar i marmor och gasspis.
– När vi började renovera lägenheten för tre år sedan, ville vi behålla känslan som fanns här när huset byggdes. Jag vill att den ska kännas som min, utan att förlora sin historia – sin själ.
Och på något sätt är det precis så. I det här hemmet har allt hänt, och samtidigt har tiden stått stilla. Det är samma kvarter, samma lägenhet, men tre generationer senare.
– Min morfar växte upp här när det låg mjölkbutik på hörnet. När mamma flyttade hemifrån in hit på 1980-talet fick pappa måla köksluckorna rosa med rosor, och nu bor jag här i mitt första egna hem, 80 år senare.
HUSESYN
Här bor: Elvira Brandt
Gör: Student på KTH
Läge: Röda bergen, Vasastan, Stockholm
Storlek: 41 kvadratmeter
Lägenheten är liten men uppdelad på två rum. Favorithörnan är vid matbordet i köket.
– Stolarna och bordet kommer från min farmor och farfar som köpte dem på Ikea på 1950-talet, jag tror att de heter ‘Della‘. Här kan man öppna fönstren mot gården och sitta många om man drar ut iläggsskivan. Jag gillar möjligheten att kunna dra sig undan, förflytta sig in hit när man tröttnat på att sitta och plugga vid skrivbordet i det andra rummet.
Hon tog inte med sig alltför mycket saker från barndomshemmet.
– Om det är någons skåp jag har länsat så är det skattkamrarna hos mina mor- och farföräldrar. Av dem har jag fått porslin, glas, böcker och vissa möbler. Det känns bra att låta saker från deras liv få vara med i början av mitt vuxna.
– Här är mina favoriter. Jag har inte köpt så mycket nya saker till lägenheten, egentligen mest ärvt eller fått i present. Däremot la jag min första lön när jag började jobba efter studenten på den här ljusstaken från Svenskt Tenn, då tyckte mina kompisar att jag var helt knäpp. Den andra ljusstaken fick jag i 20-års present. De kommer jag aldrig göra mig av med!
Båda kuddarna med Svenskt Tenn-tyg har Elvira sytt själv. Den ena av tyg som blev över när hon klädde om köksstolarna, och den andra av olika spillbitar. På väggen sitter en inramad poster av Cy Twombly från Moderna Museet. I de mindre ramarna sitter en bild av Liselotte Watkins som Elvira fick i present av en kompis och i den andra målningen A bigger splash av David Hockney.
– Jag tvingade min stackars kompis att springa runt med mig över hela London för att hitta den där!
Elvira föll aldrig riktigt in i den där köphetsiga fasen som annars inte är helt ovanlig när man ska få sitt första, egna hem.
– Eftersom det hann gå nästan tre år från det att det bestämdes att jag skulle ta över lägenheten, till jag faktiskt flyttade in nu i juli, har jag hunnit smälta en del, verkligen känna efter vad jag tycker om och hur jag vill att det ska se ut. Jag hann göra många skisser och ritningar innan jag flyttade in.
Elvira pluggar samhällsbyggnad på KTH i Stockholm och behöver en ordentlig skrivbordsplats att plugga vid när hon är hemma.
– Jag velade in i det sista mellan arkitekt och samhällsbyggnad. Jag hade nog trivts i båda yrkesrollerna men den senare kändes bredare, säger Elvira.
I ett gammalt notskåp förvaras räkningar, instruktionsmanualer och broschyrer.
– Jag har fått ärva skåpet efter mormors morbror som spelade piano.
Jordgloben har Elvira också fått av sin mormor och morfar. Sedan morfar flyttade in här för 80 år sedan har både hans barn och barnbarn bott här.
– Jag åker till Singapore om några dagar, då ska min lillebror få bo här i två veckor. Han pratar redan om den dagen när det är hans tur att bo här på riktigt. Men det dröjer ett tag, först måste jag få bo in mig, säger Elvira.
Av: Antonia Wiklund, Houzz.se
Foto: Najda Endler
För mer härlig inspiration:
Socialisera mera – så här ska du inreda vardagsrummet
Fråga experten: Vad ska man tänka på när man köper soffa?
10 tips på hur du bäddar fint