Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Nöje

Krönika: “Att se ett mönster – och försöka bryta det”

På plats hos psykologen insåg Metro Modes krönikör Ebba Berggren att mönstret hon behövde bryta inte bara handlade om tidigare kärleksrelationer.  

Foto: Ebba Berggren & Lindsie Raye/Pexels

När jag för en tid sedan bestämde mig för att prova på KBT (i hopp om att bota min kräkfobi) fick jag träffa en nyexaminerad psykolog för att bli utredd, som det så tjusigt heter. Nervositeten vibrerade i luften. Inte bara från mitt håll utan även från  psykologens. Kanske var jag hans första försökskanin? På väggen hängde en påse från Game Stop och på hans skrivbord låg ett inplastat och oöppnat spel, “Age of Empire”. När jag sedan tittade upp på honom efter denna åsyn ville jag tro att han spenderat hela natten med att lana. Han såg något matt och tilltufsad ut och för en som är snabb med att dra slutsatser hade han redan där och då gett mig ett intryck av att vara en fullfjädrad spelnörd. Om jag fick gissa hade han suttit på Game City med en powerking och ett rör Pringles hela natten med något avancerat headset och 3D-glasögon. Jag målade upp bilder i huvudet under tiden han knappade in mitt namn och personnummer och sen började vi prata.

Jag förklarade för honom att jag ville bli av med min fobi men han kändes distanserad, han ville mest in och rafsa i andra ämnen, som relationer. Han frågade mig om tidigare förhållanden och hur de hade fungerat, om de hade varit lyckade och om jag hade sett några tydliga mönster i de romanser jag hittills haft. Jag var ganska snabb med att svara på frågorna och konstaterade att de nog generellt har varit mindre lyckade. Både och givetvis, ibland har det känts ofattbart lyckat men överlag skulle jag väl säga att jag har haft ett par mindre lyckade romanser. Jag ville även tro att det handlade om mig mer än de jag träffade, eftersom jag kan vara ganska knepig att ha och göra med.

“Men det krävs ju två att få till en tango, visst?”, sa jag och höjde på ögonbrynen. Jag inväntade medhåll och kanske om jag hade tur ett litet bekräftande skratt för att lätta upp stämningen, men icke. Jag blev frustrerad och frågade honom varför vi ens skulle prata om relationer när jag ville få hjälp med min fobi. Vi fick bara inte till det helt enkelt, jag och den nyexaminerade psykologen.

Jag inväntade medhåll och kanske om jag hade tur ett litet bekräftande skratt

Jag gick därifrån med en hemläxa som han gav mig i slutet av sessionen. “Försök se ett tydligt mönster i tidigare relationer till nästa veckas möte.” Jag förstod inte riktigt varför detta skulle hjälpa min fobi men jag slängde ett getöga på Game Stop-påsen och tackade för mig. När jag veckan därpå besökte den unga psykologen igen var jag förväntansfull över att få dela mitt mönster som jag kommit fram till. Vi slog oss ned och han började ganska direkt fråga mig hur hemläxan hade gått och om jag ville berätta lite om mina tankar kring detta.

“Jag har kommit fram till ett tydligt mönster i mina tidigare relationer eller kortare romanser.” Han spärrade upp ögonen och lutade sig fram för att verkligen kunna ta in något som kanske kunde bli livsavgörande för min fobi. “Jag har kommit fram till att de personer som jag har träffat och som jag inte riktigt kommit överens med har en grej för att pryda sina väggar med märkliga saker. En av mina tidigare pojkvänner hade fyra navkapslar hängandes på väggen, en annan hade björkstockar, en sommarfling hade citatet: ‘Damtussarna under sängen är bara änglarnas små tofflor’ på väggen och sist i USA var det en som hade sin före detta svärmor hängandes i ett snöre inne i sovrummet. Det är precis som att jag inte fungerar med de som har något som inte känns helt hundra på väggen.” Han rörde inte en min efter min utläggning och sedan lutade han sig tillbaka och sa: “Jaha.”

Min blick fastnade på hans Game Stop-påse som fortfarande hängde kvar på väggen och där och då insåg jag, detta kommer inte att fungera.

Text: Ebba Berggren

Här kan du läsa fler av Ebbas krönikor!

Vill du också få din text publicerad som en krönika eller debattartikel här på metromode.se? Vi är på jakt efter historier om allt ifrån skeva skönhetsideal, vikthets till prestationsångest, psykisk ohälsa och vardagsbetraktelser. Ämnen som engagerar och som behöver lyftas upp i ljuset! Skriv och berätta kort om din idé – eller skicka din färdiga text – till mode@metro.se.

metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!