Från och med idag, fredagen den 1 november, är den omdiskuterade plastpåseskatten ett minne blott. Frågan är: Vad innebär det för miljön?
I maj 2020 infördes den omtalade plastpåseskatten, ett steg mot att uppfylla EU:s mål om minskad plastanvändning.
“Risken är att normen vrids tillbaka”
Målet var att få ner svenskarnas användning av plastbärkassar till under 40 påsar per person och år. Eftersom detta mål nu har nåtts slopas skatten – något som enligt TV4 Nyheterna ger staten minskade skatteintäkter på uppåt 500 miljoner kronor.
Ändringen kommer innebära att butikernas priser på plastbärkassar sjunker från omkring sju kronor till cirka fyra kr. Men vad kommer det hela innebära för miljön?
Joakim Brodahl, försäljningschef på Håll Sverige Rent, berättar att den slopade skatten kan få negativa konsekvenser:
“Tar man bort det här incitamentet att välja en annan påse än plastpåsen så är det klart det finns risker att även beteendet kan förändras tillbaka, eller att den så kallade normen vrids tillbaka”, säger han i Efter fem.
“Den påsen man redan har är den bästa påsen”
Riskerna handlar givetvis om den växande mängden plast i naturen: Brodahl berättar att det, enligt beräkningar, finns “ett par hundra miljoner ton” plast i haven i dagsläget.
Plastbärpåsar är dessutom så kallad makroplast, vilket innebär att de inte försvinner oavsett vad plastpåsarna är tillverkade av. Däremot kan de bli mikroplaster som hamnar i näringskedjan – eller i våra kroppar.
Brodahl menar att handeln och butikerna nu har ett stort ansvar att se till att utvecklingen inte går åt fel håll. Till konsumenter ger han följande råd:
“Den påsen man redan har är den bästa påsen […] om du måste köpa en påse i affären är det okej, men det viktiga är att du tar ansvar för den påsen och använder den mer än en gång.”
