“Det här är bland det mest blottande jag någonsin skrivit tror jag. För av någon sjuk anledning skäms jag över att jag inte längre klarar av att leva normalt.” Så börjar vår bloggare Cassandra Klatzkow sitt inlägg där hon delar med sig av sina känslor av att till slut inse att man är utmattad.
Foto: cassandraklatzkow.metromode.se
Cassandra Klatzkow kraschade för ett och ett halvt år sedan, att leva med endometrios, fibromyalgi och ha en stressig vardag fick henne att tappa kontrollen.
“Jag började glömma saker hela tiden. Min bankkod försvann ur minnet i flera veckor, jag kunde inte ens komma ihåg vad jag hade gjort dagen innan, kunde inte heller minnas saker som jag sagt eller gjort”, skriver hon.
Hon började gå i en rehabiliteringsgrupp där hon fick lära sig hur man lever med kronisk smärta. I gruppen pratade de om mindfullness och vad de innebär att vara utmattad. Dock skilde sig en viktig detalj mellan Cassandra och de andra deltagarna. De var sjukskrivna på heltid, medan Cassandra jobbade heltid.
“Jag stressade mig igenom mina mindfulnessövningar. Stressade till varenda möte och stressade sen vidare därifrån.”
Det slutade med att hon hoppade av rehabiliteringen. Efter det började hon leva som vanligt igen och det kändes bättre, men i förra veckan tog det stopp igen.
“I tisdags var jag tillbaka på jobbet efter semestern och direkt när jag öppnade jobbmejlen började hjärtklappningarna. Illamåendet. Huvudvärken och spänningarna i käken. Ångesten.”
Senare under veckan var hon hos frisören och där brast allting till slut. Hon insåg att hon aldrig blivit frisk sedan den gången för ett och ett halvt år sedan, utan fortfarande är riktigt sjuk. Läs hela Cassandra ärliga och viktiga inlägg här.
