Vad är en psykopat - och hur känner man igen en?

Begreppet psykopat väcker ofta starka reaktioner och är omgärdat av myter, stereotyper och missuppfattningar. Men vad innebär psykopati egentligen – och hur vanligt är det? Här reder vi ut vad forskningen säger och hur man känner igen en person med psykopatiska drag.

Finns psykopati som diagnos?

I dagens psykiatriska diagnosmanualer (DSM-5 och ICD-11) finns inte psykopati som en egen diagnos. Istället betraktas det ofta som en kombination av antisocialt personlighetssyndrom och narcissistisk personlighetsstörning.

– Om du tar det antisociala personlighetssyndromet och parar ihop det med det narcissistiska, så får du en ganska bra beskrivning av psykopati, förklarar Katarina Howner, specialist i psykiatri och rättspsykiatri, i en intervju med Hälsoliv.

Hur vanligt är det?

Det finns en vanlig föreställning om att psykopater finns överallt – bland chefer, i dejtingappar eller i våra vänskapskretsar. Men enligt de få studier som finns är psykopati i själva verket relativt ovanligt i samhället.

– Cirka 1 procent av den manliga befolkningen tros uppfylla kriterierna för psykopati. Inom kriminalvården är siffran dock betydligt högre – uppskattningsvis runt 20 procent, säger Howner.

Hur känner man igen en psykopat?

Psykopatiska drag brukar delas in i två huvudsakliga kategorier: aggressiv narcissism och en socialt avvikande livsstil.

Tecken på aggressiv narcissism:

• Ytlig charm – personen är ofta socialt skicklig och förförisk.
• Grandios självbild – en överdriven uppfattning om sin egen betydelse och förmåga.
• Patologiskt ljugande – ljuger utan skam, även om uppenbart småsaker.
• Manipulativt beteende – använder andra för egen vinning.
• Avsaknad av ånger och skuld – visar ingen empati vid negativa konsekvenser.
• Ytliga känslor – känslomässiga reaktioner är grunda och ofta inövade.
• Empatilöshet – brist på inlevelseförmåga i andras känslor och behov.
• Ansvarslöshet – skyller ifrån sig och tar sällan ansvar för sina handlingar.

Tecken på en socialt avvikande livsstil:

• Impulsivitet – gör saker utan att tänka på konsekvenser.
• Låg frustrationstolerans – blir lätt uttråkad och söker ständigt stimulans.
• Parasitisk livsstil – lever på andra, ekonomiskt eller känslomässigt.
• Dålig självkontroll – agerar ofta aggressivt eller hänsynslöst.
• Tidiga beteendeproblem – har ofta en historia av regelbrott redan som barn.
• Orealistiska mål – planerar storslaget utan verklighetsförankring.
• Oansvarighet – undviker skyldigheter och åtaganden.
• Kriminalitet – har ofta ett förflutet med ungdomsbrott eller avtjänade straff.

Andra kännetecken kan vara promiskuöst sexliv, många korta och destruktiva relationer samt ett mönster av lögner, svek och manipulation.

Myter och stereotyper

Neurobiologen och forskaren Karolina Sörman, som forskar på psykopatiska personlighetsdrag, menar att många av våra föreställningar om psykopater är överdrivna eller felaktiga.

– Psykopater beskrivs ofta som iskalla monster eller som hänsynslösa toppchefer. Men dessa stereotypa bilder stämmer sällan. Många personer kan ha psykopatiska drag – som att vara orädd, självupphöjande eller manipulativ – utan att uppfylla de kliniska kriterierna för psykopati, säger Sörman.

En verklig psykopat däremot uppvisar flera av dessa drag i kombination med antisociala beteenden, såsom låg impulskontroll, oförmåga att anpassa sig till samhällets regler och ibland även våldsamhet.

– En person med psykopatiska drag reagerar ofta annorlunda på rädsla och bestraffning, vilket kan leda till ett hänsynslöst och riskfyllt beteende i relationer, arbete och vardag, fortsätter hon.

Psykopati är inte synonymt med ondska – men det är en komplex personlighetsstruktur som kan orsaka stor skada i nära relationer och i samhället. Det är viktigt att förstå vad psykopatiska drag innebär för att kunna skydda sig själv och andra.

Att kunna identifiera varningstecken är första steget till att sätta gränser – eller gå därifrån.