Fertilitetstest säljs med hjälp av feminism – men saknar vetenskapligt stöd
För omkring 800 kronor kan kvinnor testa sina nivåer av ett hormon som påstås vara förknippat med fertiliteten – men är det i själva verket pengar i sjön? Nu varnar svenska och australienska forskare för ovetenskapliga test som saluförs till kvinnor med hjälp av feministisk retorik.
Det var i februari som australienska forskare och forskare vid Göteborgs universitet presenterade en kritisk analys av marknadsföring riktad mot kvinnor som exempelvis vill undersöka sin fertilitet. Enligt forskarna saluförs diverse tester för kvinnor med hjälp av feministisk retorik – men många av dem saknar vetenskapligt stöd.
“Kan lika gärna göra ett ultraljud”
Ett av de tester som forskarna lyfter i analysen – som publicerades i tidskriften The BMJ – är ett vanligt förekommande blodtest som påstås indikera kvinnors fertilitet. Syftet är att avgöra hur höga halter av så kallat anti-müllerskt hormon som finns i kroppen, något som i sin tur kan kopplas till antalet ägg i kvinnans äggstockar.
Denna typ av test erbjuds av ett flertal kliniker och kostar ofta upp till 800 kronor. Problemet är bara att det inte är bevisat att det faktiskt kan förutse chanserna att bli gravid:
“Mängden ägg är inte avgörande utan äggens kvalitet, och den försämras med åldern”, sa gynekolog och överläkare Leif Bungum, som forskat vid Skånes universitetssjukhus om AMH-värdets betydelse, till SVT Nyheter 2020.
Nackdelen med att mäta det så kallade AMH-värdet är inte endast att det kan invagga kvinnor i en falsk trygghet gällande fertiliteten – ett mindre fördelaktigt resultat kan också skrämma upp folk i onödan.
Bungums forskning har dessutom visat att AMH-värdet kan variera över tid, och beroende på var i menscykeln man befinner sig. Därför finns det bättre alternativ för den som vill mäta sin så kallade äggreserv:
“Det är ganska tveksamt det privatklinikerna gör med att sälja tester på det här sättet. För att mäta äggreserven kan man lika gärna göra ett ultraljud hos en gynekolog som är duktig på det”, säger han.
Forskaren: “Provocerande”
Minna Johansson är specialistläkare i allmänmedicin och forskare vid Göteborgs universitet, samt en av författarna till den analys som nyligen publicerades The BMJ.
Hon är kritisk till att tester som ovanstående fertilitetstest paketeras som ett sätt för kvinnor att “ta kontroll” över sina kroppar:
“Det är provocerande att kvinnors hälsa kapas av kommersiella intressen på det här sättet. Budskap om kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar används för att sälja ovetenskapliga test och behandlingar med risk för skada, och utan att informera kvinnor om osäkerheten kring effekten”, säger hon på Göteborgs universitets hemsida.
I analysen tar forskarna också upp test gällande brösttäthet, som är en av flera riskfaktorer för bröstcancer. Brooke Nickel, forskare vid University of Sydney och analysens sistaförfattare, menar att även detta är problematiskt:
“Att få veta att man har täta bröst kan öka kvinnors ångest och orsaka förvirring. Ofta leder det till att man söker ytterligare screening och andra tester. Men mätning av brösttäthet är opålitlig. Bevisen för att det leder till nytta att utföra flera tester för kvinnor med täta bröst är långt ifrån robusta”, säger hon.