Karl Lagerfeld öppnar sin första konceptbutik i Storbritannien och lanserar en ny parfym. Metro fick en pratstund med den karismatiske designern om ”normcore”, Instragram och hans ständigt växande lista av projekt.
“Det här är varför jag inte tar selfies. Jag hatar selfies!” säger Karl Lagerfeld och rör sig mot ett mjukt belyst hörn av hotellsviten i Mayfair i London. Till slut hittar han rätt ljus och vinkel för den perfekta selfien med min mobil. “Jag tycker att de är elektronisk onani”, säger han.
Du har öppnat en ny London-butik och lanserat en ny parfym. Det är en stor vecka för dig.
Det här är en stor vecka men jag är van vid det så jag anser dem inte vara särskilt stora. För mig är det en normal vecka. Jag gör så många saker samtidigt, jag fotograferar, jag arbetar på nya kollektioner och allt sådant. För mig är en lansering i Paris nästan som rekreation för mig. Eftersom det bryter av den dagliga disciplinen och arbetet.
Varför är London den bästa staden för din nya butik?
Av en enkel anledning: Det finns två storstäder i Europa– jag är ledsen, de andra är okej men det är verkligen bara Paris och London som gäller. London är störst så vi placerade affären här. London är i blickfånget för den engelskspråkiga världen, mer än Paris. Och London står i förbindelse med den övriga världen.
Du borde egentligen tappa din exceptionella energi och sälja den på flaska.
Jo, men jag behöver den själv så jag skulle inte kunna sälja den. Min energi har förbättrats med åren. När jag var väldigt ung hade jag väldigt lågt blodtryck och var trött hela tiden. Nu är jag bara trött innan jag går och lägger mig. Men jag är inte trött resten av dagen. Det enda som gör mig trött är när jag är uttråkad. Att ha tråkigt är så tröttsamt. Folk kanske har tråkiga liv? Jag har inte tid för det.
Det har talats mycket på senaste tiden om något kallat ”normcore”, att klä sig trist och intetsägande, men avsiktligt och med ironi.
En del behöver inte anstränga sig för att se trista ut, eller hur? Jag vet inte hur ironi och alldaglighet går ihop. Jag ser ut som jag gör. Min look var inte en marknadsföringsprocess. Jag hade skjortor med höga kragar redan för 30 år sedan. Jag kan visa dig foton av Helmut Newton tagna på 70-talet när jag har sådana här skjortor. Jag vill inte ha en alldaglig look. Men jag borde kanske för jag kan inte korsa gatan utan att folk följer efter mig och fotografera mig och sådant. Men ordet alldaglig är något jag vill undvika även med ironi. Men jag skulle behöva se bilder först av den här normcore och göra en visuell bedömning.
Du är fotograf. I dessa Instagramtider – hur känner du inför selfien?
Jag tar inga själv. Jag gör ingenting på internet. Men andra personer sköter det åt mig. Jag har haft selfies men bara någon kan ta en bra pose för med selfies får man de sämsta vinklarna.
Kan jag övertyga dig att ta din första selfie om vi hittar en riktigt bra vinkel?
Det kommer inte att vara min första selfie men jag hoppas att det blir min sista. Jag hatar hur de förställer folk. Jag kallar selfies elektronisk onani. Det är som narcissism för de fattiga. Jag vet att folk håller på hela dagarna och publicerar bilderna som de ser hemska ut på. Ingen ovansida av huvudet eller ett gigantiskt huvud och ingen haka. Jag gillar inte vinkeln som blir. Låt se (Karl tar fram mobilen och börjar gå runt rummet). Välj en bra plats.
Du får välja filter!
Det är därför jag inte tar selfies. Jag hatar selfies!
Din senaste visning för Chanel hölls i en ”matvarubutik” som byggts upp i Grand Palais. När handlade du mat senast?
I en fotografering för Elle. Det är en del av allas vardag på alla sociala nivåer. Alla går till matvarubutiken. Det var därför jag hade ett chict par med en Chanel-väska i fokus under showen för de går också dit. Men jag handlar inte. Showen var fantastisk. Och folk stal allt därifrån. Till och med maten. Och maten var tänkt att delas ut till fattiga.
Dina kläder får ett klart genomslag i gatumodes-kretsen. Vad säger du om debatten som hävdar att gatumodet har fått ta för stor plats?
Den här gatumodesdebaten är ett påhittat problem. Allting förändras. Det märks även i magasin och i kollektioner. Vi lever mitt i förändringen. Datorerna har förändrat allt. Mode handlar om förändring och världen håller på att förändras också. Förändringarna i världen sker inte lika snabbt som i modet. Jag menar, jämför inte nuet med dåtiden om du vill leva lyckligt i nästa period. Du måste anpassa dig. Tiden anpassar sig inte till dig. När du börjar säga ”På den gamla goda tiden” då är du över.
Har du några råd till folk som använder parfym?
Jag använder flera parfymer på samma gång. Vet du varför? För om du bara använder en så känner du inte doften längre. Och då börjar du ta på dig så mycket att folk omkring dig nästan svimmar medan du inte tycker att du doftar något alls. Det är bra för näsan med förändring. Och sedan finns det parfymer som jag tycker om att ha på lakan och gardiner.
Var sätter du vanligen din parfym? Bakom örat, på handleden?
Bara på kläderna. Aldrig på huden. Det är inte det bästa att göra. Även om det är mindre farligt i dag än förr. Det var farligt förr i tiden, om man använde bergamot och sedan var i solen så fick man solfläckar. Det var därför kvinnor brukade sätta parfymen bakom örat eftersom solen inte kom åt huden där. Jag vill inte få solfläckar på mina händer, det är därför jag har handskar. Man måste ta hand om sig.
Du har gjort så många saker!
Aldrig nog.
Du har sagt att du aldrig skulle sätta ditt namn på toalettpapper.
Jag har aldrig blivit föreslagen den sortens projekt och jag tycker inte det vore chic men det är något som alla behöver så det skulle kunna ändra min inställning.
Vilken sort har du hemma?
Väldigt mjukt och vitt. Det måste vara perfekt och rent. Tiden då folk använde tidningspapper är över, eller hur?
Av. Kenya Hunt/Metro World News
