Ebba Berggren: “Vi eller NI måste sluta dalta med oss svårt psykos-egocentriska-känselspröt”
Metro Modes krönikör Ebba Berggren lyfter jaget i fråga och de insikter hon har fått kring den egocentrering hon själv känner. Hon lyfter även de gånger hon faktiskt kommer ur beteendet kring att prata om sig själv, några punkter som är väl värda att läsa för oss alla. Om vi känner oss träffade i Ebbas krönika? Svar ja!
JAG JAG JAG JAG JAG
Vet ni vad denna lilla egenkära och bekräftelsesökande pjäs har kommit fram till? Vanligtvis simmar jag mest runt i en ankdamm och skriver i klyschor, något jag upptäckt av ren fasa när jag läst igenom gamla krönikor. Pinsamt är det. Och lever jag efter det jag så fint lär ut i mina texter? Knappast. Min familj sätter i halsen när de läser mina visa ord för att sedan stå och vrålskrika i deras vardagsrum för att det ligger en “OVÄLKOMMEN DAMMRÅTTA” i ett hörn när det ska vara “STÄDAT PÅ MIN FÖDELSEDAG!!”. Jag kan vara bra charmig jag. Jag jag jag jag jag hela tiden. Jag kan inte ens ha ett telefonsamtal med min mamma utan att nämna ordet jag cirka fem miljoner gånger. Hur egocentrerad får man lov att vara? Jag tröstar mig med att mina vänner är rätt lika de med. Och jag har lovat mig själv att mina barn får prata om sig själva hela tiden de med, för jag förstår hur det känns när världen kretsar kring en själv och ingen annan. Kanske det giftigaste vi har, vårt stora ego. Det gör oss sjuka – psykiskt sjuka. Att trippa på sitt ego sätter en i psykos, en som är svår att ta sig ur. Herregud jag vet ju själv. Jag jag jag jag jag. Nu blev det mycket jag trots att jag lovat en världsomvälvande insikt i början av texten, som aldrig kommer. Jag måste ju braka loss med mina klyschor först. Sen kommer insikterna. Eller den kommer nu.
Vi eller NI måste sluta dalta med oss svårt psykos-egocentriska-känselspröt. För de få gånger jag kommer ur denna tripp är:
1. När någon ryter ifrån på skarpen (en gång om året förvandlas mammas ögon till smala svarta streck likt en skorpion och då inser jag att det är allvar).
2. När jag har nått en gräns som skapar KONSEKVENSER (som när jag en tid sedan var lite väl fräck och kokett en utekväll och fick en rejäl uppläxning av mitt ex).
3. När en person ställer ultimatum (jag fick helt enkelt höra från en vän; kommer du att fortsätta vara sen varje gång vi ses, då pallar inte jag mer).
4. När en person tar ner en från sina höga hästar (Jag skröt något våldsamt efter tre glas vin i helgen och fick en blick som antydde “vad i hela friden håller denna människa på med” och med ens blev jag tyst).
5. När en bisarrt gullig person berättar för en varför ens cyklar blir stulna (jag fick en cykel av en snäll pojk med lockigt hår, viktigt att nämna, och när han förklarade att “så där kan du inte sätta låset, då blir den snodd” – då blev jag PAFF. Jag tänkte för en sekund – “mansplainar han mig nu?” som så många instinktivt kanske hade tänkt. Nej, nej, nej. Han sa bara det som en person som jag behöver höra. Jobba på ditt konsekvenstänk din slarviga lilla råttekodd).
6. Sist men inte minst när någon berättar för mig att VÄRLDEN KRETSAR EJ KRING DINA PROBLEM. (borrelia-illusioner, eventuella fantasi-uppsägningar och fram-hallucinerade personlighetsstörningar – lite som när jag häromsistens gjorde ett självskattningstest för psykopater).
Nu till de visa orden: omge dig av personer som daltar med dig lagom mycket, men som inte accepterar ditt skitigaste skit. De som säger nej men som inte är lättstötta och de som klarar ett par svidande och sarkastiska kommentarer plus femhundra nojor. Och framförallt, personer som inte är som du själv. Med denna rackarns snärtiga slutkläm tackar jag för denna gång. En mer kraftfull sensmoral får man leta efter i denna oändliga ankdamm fylld av ändlösa klyschor. Trevlig helg!
Krönika: Ebba Berggren
Foto vänster: Privat foto höger: Unsplash
Vill du också få din text publicerad som en krönika eller debattartikel här på metromode.se? Vi är på jakt efter historier om allt ifrån skeva skönhetsideal, vikthets till prestationsångest, psykisk ohälsa och vardagsbetraktelser. Ämnen som engagerar och som behöver lyftas upp i ljuset! Skriv och berätta kort om din idé – eller skicka din färdiga text – till info@metromode.se.