I dokumentärserien “Joakim – ett övergivet barn” på TV4 Play konfronterar Joakim Lundell sin biologiska pappa, som han endast hade sporadisk kontakt med under sin barndom.
Joakim Lundell, även kallad Jockiboi, är idag en känd Youtube-profil, regissör, artist, författare och influencer. Men uppväxten var allt annat lätt, något som framkommer i dokumentärserien Joakim – ett övergivet barn.
Fick inte reda på att sonen placerats i fosterhem
Lundell växte upp med sin mamma men placerades i fosterhem som åttaåring. Barndomen har satt djupa spår hos Joakim, som kände sig avvisad av sina föräldrar.
I andra avsnittet av Joakim – ett övergivet barn på TV4 Play besöker Lundell sin biologiska pappa, Thomas Aarö, för att reda ut vad som hände.
Det blir ett känslosamt möte där Thomas säger att Joakims mamma “förbjöd” socialen att ta kontakt med honom (när Joakim föddes var Thomas och modern inte i en relation, vilket ledde till att hon fick ensam vårdnad).
När Joakim placerades i fosterhem skedde detta utan Thomas vetskap. Istället fick han reda på vad som hänt när han skulle betala underhåll:
“I exakt samma ögonblick som jag fick bevis tog jag direkt kontakt och sa att ‘det här är inte acceptabelt – jag ska träffa honom, varför är han omhändertagen?'”, berättar han.
“Skäms för åren jag inte tog kontakt”
Joakim menar att han trots omständigheterna hade hoppats på “en genuin ursäkt” från sin far. Hans ord gör Thomas märkbart berörd:
“Jag skäms för de åren som jag inte tog kontakt”, säger han.
I socialtjänstens journaler från när Joakim var elva år står det att han gärna vill träffa sin pappa. Det framkommer även att Thomas ville lära känna sin son, och efter ett par möten uttryckte han en önskan om att Joakim skulle komma och hälsa på honom.
Enligt anteckningarna gjorde dessa möten Joakims mamma arg och upprörd – hon tyckte att det gick för snabbt fram.
Idag menar Thomas att han ångrar att det blev som det blev:
“Jag hade velat gjort annorlunda från det att han blev fosterhemsplacerad och kunna fått det att han bodde hos mig”, säger han i dokumentären. “Det ångrar jag djupt idag faktiskt.”
