Det finns många fördelar att dela sommarstuga med släkten – och en del nackdelar. Manusförfattaren Björn Öberg och psykologen Anna Bennich går på djupet i frågan i den nya boken Sommarstugan, en familjehandbok i psykologi om hur man bäst hanterar olika viljor och förväntningar.
Björn Öberg står bland annat bakom tv-serien “Sjölyckan”, regisserad av Felix Herngren med Henrik Schyffert i en av huvudrollerna. Anna Bennich är legitimerad psykolog och återkommande expert i tv4. Boken är, enligt dem, ett bidrag till ett bättre underhåll av livet i sommarstugan, något som också inkluderar sundare och bättre familjerelationer.
Vanliga scenarion
I boken målar Björn Öberg upp vanliga scenarion i sommarstugemiljö och Anna Bennich analyserar sedan situationen. I fjorton kapitel följer vi den fiktiva men mycket vanliga familjen Hallmar i deras sommarvardag i stugan, och vi får även en härlig dos av svensk sommarstugehistoria. Vanliga scenarion som uppstår är allt ifrån önskan om att göra förändringar i stugan, vem som ska göra jobbet, regler kring barnen och annat där det lätt uppstår friktion och konflikt.
Tryckkokare för familjelivet
Det är en hög igenkänningsfaktor när det planeras kalas, utflykter och mysiga stunder som inte sällan leder till att någon känner sig besviken, överkörd eller osedd. Ingen vill väl ha bråk på semestern, och ändå är det så svårt att undvika. I boken får du därför ett flertal redskap som tar dig helskinnad ur sommaren med släkten och lär dig hantera och undvika onödiga konflikter. “När man bor tillsammans under en längre tid, under enklare förhållanden, på små ytor och i svenskt sommarväder är det helt normalt att det uppstår friktion och konflikter”, säger Anna Bennich. Detta gäller framförallt eftersom vi omger oss med människor vi känner oss trygga med och står nära, det kan alltså vara en stor utmaning att finna sin plats i stugan med föräldrar, syskon, ingifta respektive, andras och egna barn. “Sommarstugan blir som en tryckkokare för familjelivet”, säger hon.
Målet för boken är kort och gott att byta ut “Aldrig mer!” mot “Vi ses nästa år!” och faktiskt mena det!