Aviciis liv skildras i ny biografi av Måns Mosesson
Tim Berglings självmord våren 2018 var en tragedi som skakade hela musikvärlden. Den världsberömde artisten, känd som Avicii, hade under sin korta men intensiva karriär nått en nivå av framgång som få ens kan drömma om. Samtidigt väckte hans bortgång många frågor – inte minst om priset för ett liv i rampljuset och om hur hans mående egentligen såg ut bakom de stora scenerna.

I boken ”Tim – biografin om Avicii” vill journalisten Måns Mosesson nyansera den bild som snabbt blev allmänt vedertagen efter tragedin: att pressen från karriären ensam låg bakom Tim Berglings psykiska ohälsa. Enligt Mosesson är verkligheten betydligt mer komplex än så.
– Jag fick tidigt i processen syn på att alla som på riktigt kände Tim vet att han hade haft oro och ångest långt innan han blev Avicii. Det här var en kille med ett stort allvar i sig, som bitvis hade svårt för sociala situationer, stora sammanhang och fester, säger Mosesson till TT.

Ville att världen skulle få veta
Genom djupgående samtal och intervjuer med personer som stod Tim Bergling nära – familj, vänner och kollegor – bygger boken upp ett mer nyanserat porträtt av människan bakom artistnamnet. Även Aviciis egna anteckningar, mejl och reflektioner har haft stor betydelse i arbetet.
Mosesson betonar att boken inte ger något entydigt svar på varför tragedin inträffade. Ett sådant svar finns kanske inte. Däremot pekar berättelsen tydligt på hur viktigt det är att fortsätta prata om psykisk ohälsa – öppet, nyanserat och utan förenklingar.
– Det som har varit betryggande för mig var att Tim själv ville diskutera de här stora frågorna. Han var absolut en privat person, men han hade också en stark idealistisk sida, säger Mosesson.
Han fortsätter:
– Allt som han hade lärt sig om destruktiva tankemönster och hur man bryter dem ville han att världen skulle få ta del av. Han ville att andra skulle få vara med på hans resa.
Boken blir därmed inte bara ett porträtt av en av Sveriges största musikexporter genom tiderna – utan också ett viktigt inlägg i samtalet om psykisk hälsa, sårbarhet och modet att sätta ord på det som är svårt.
Läs även: