Moving Art Project är en turnerande konstutställning som under våren nästa år ska besöka 10 olika städer med 100 av Sveriges mest begåvade unga konstnärer. Under hösten kan vem som helst söka in för att bli en del av utställningen. Vi blev genast intresserade och bestämde oss för att kolla läget med projektets grundare, Anna Gyllenklev och Helen Silvander.
Hej Helen och Anna, berätta om idén kring Moving Art Project!
Hej! Moving Art Project är en jurybedömd turnerande konstutställning som under våren 2016 besöker 10 olika städer runtom i landet med 100 av Sveriges mest begåvade nya och up and coming konstnärer inom måleri, grafik, skulptur, foto, form, textil och rörlig bild.
Är det här första gången ni sätter ihop projektet?
Yes, ma’m! Vi satt faktiskt härom dagen och pratade om hur otroligt lyckosamma vi är över att ha fått möjlighet att bygga upp projektet från grunden, då det gett oss en chans att verkligen lägga örat mot marken och forma projektet på ett sätt som verkligen främjar och hjälper nya talanger samtidigt som vi kan ta fram en riktigt fet publikupplevelse.
Tror ni att vi kommer att känna igen några namn?
Det kommer säkert slinka igenom några kända kreatörer, men vi har verkligen ansträngt oss att skapa en anonym urvalsprocess där konsten får ligga i centrum och inte själva konstnären. Det tror vi kommer bidra till att bredda konstutbudet och skapa en mer dynamisk, varierande och underhållande utställning.
Varför är det så viktigt att lyfta ung konst?
Kreativt utövande i alla dess former är ett sätt att dokumentera samtiden. Därför är det ur en både kulturell och demokratisk synvinkel viktigt att de röster som representeras i offentliga rummet representerar den mångfald som finns i samhället. Det vinner alla på!
Verkligen sant.
Ja, och traditionella gallerier har under väldigt lång tid befunnit sig i en väldigt utsatt och svår situation där man velat skapa intressanta utställningar samtidig som man behövt säkra ekonomisk trygghet. Det har lett till en arbetsmetodik där konstnärens bakgrund – som skola, tidigare utställningar och förhoppning om långsiktig framtida produktion – har behövt spela en, i vår mening, alldeles för överdimensionerad stor roll i förhållande till det som faktiskt bör ligga i centrum: konsten och verken i sig.
Med Moving Art hoppas vi fylla ett hål som finns i konstsverige idag och visa att det går att skapa kuratorisk kvalitét även med ett mer risktagande urval. Långt svar, haha, men bara för att det är viktigt!
Ja det tycker vi också. Men vad ska man tänka på om man vill söka in?
Nummer ett. Ta bra bilder på verken. Man behöver verkligen inte fotografera sina verk i en studio, men tänk på att ljussätta ordentligt samt ta detaljbilder och/eller sammanhangsbilder om verket kräver det.
Nummer två. Tänk som en konstnär, inte som en kurator. Det är väldigt lätt att hamna i “vad-vill-de-ha?-fällan”. Skit i det! Vi är alldeles för oberäkneliga. Välj de verk som du älskar och är mest stolt över, så kommer chansen att vår jury uppmärksammar dina verk att öka.
Nummer tre. Var inte rädd för wild cards. Då Moving Art Project är en fristående och oberoende utställning har vi lite större frihet i urvalsarbetet än vad andra konstnärliga institutioner har. Fyll därför gärna hela ansökan med verk (upp till 5 verk/ansökan).
Finns det något ni absolut inte skulle ta in?
Vi brukar säga att luften är fri och vi är väldigt öppna för icke-konvetionell konst. Dock är både vi, projektgruppen och juryn modernt tänkande individer som samtliga tar tydligt avstånd från verk som är rasistiska eller kränkande mot olika folkgrupper. Det går att både provocera och utmana inom konstvärlden utan att trampa på människor, tycker vi.
Om ni själva skulle söka, vad skulle ni komponera ihop då?
Helen: Har samlat på glasburkar i 1,5 år som ska bli någon form av fantasidjurbygge så snart jag har tillräckligt många. Tror mest mina rumskompisar skulle uppskatta om de tog upp fem kubikmeter på något galleri istället för i vårt förråd.
Anna: Jag är också en horder i all sin grace haha. Om jag sökte till Moving Art Project så skulle jag söka med frigolitskulpturer som jag byggt av frigolit som jag tog av min granne när de renoverade köket eller en installation där jag karvat ut väl utvalda delar ur gamla cigarettpacket som jag bett vänner och familj att spara för att göra konstverket Oberoende.
Har ni någon redan etablerad favoritkonstnär?
Helen: Vår jurymedlem Karin Mamma Andersson är ju en klar favorit, men är också väldigt svag för Andrew Whyeth, melancholia americana när den är som bäst. Men precis som med musik varierar det med humör.
Anna: Andrea Zittel har genom att bosätta sig i Mojaveöknen omfamnat konsten på ett så totalt sätt att det är fascinerande, hon är helt klart på min favvo list.
Hur flyttar ni egentligen runt konsten på själva utställningen? Har ni jättestora lastbilar så att allt ska få plats?
Om vi fick välja skulle vi turas om att köra lastbil, men av försäkringsskäl får vi överlämna det uppdraget till folk som faktiskt har lastbilskörkort och tittar mer på vägen än på utsikten.
Slutligen – vilken mat passar bäst ihop med konst?
Anna: Av någon anledning så är korv oövervinnerligt i alla sammanhang enligt min hjärna, så jag säger korv med dijonsenap.
Helen: Vitt bröd. Kulturöverskridande food for champions.
Du kan ansöka till MOVING ART PROJECT mellan den 1 september och 30 november.
Läs även:
En rejäl dos vänskapspepp
10 höstkjolar vi älskar
En text av Yrsa Keysendal: Augusti
Foto: Per Larsson och Erika Rodin
Ansök till turnén för unga konstnärer
mer inom Creative
