Linn Wiberg bor i London och älskar musik och att skriva. Hon är ny bloggare på Metro Mode och låter oss följa med på hennes äventyr i den stora staden.
Hej Linn! Kul att du ska börja blogga här på Metro Mode! Vad hittar man i din blogg?
– Min blogg visar upp en stökigare och ändå briljant sida av att vara tjej. Jag berättar historier, framförallt om mitt liv i London och hur jag hamnar i trubbel, gör intervjuer med inspirerande kvinnor, ger en massa Londontips, visar kläder jag har på mig och tipsar om musik, eftersom jag springer på spelningar jämt.
Vem är du och vad sysslar du med förutom att blogga?
– Jag är en tjej som är svag för underdogs, internetbrudar och nätter på tak. Jag är en som gråter mycket och skriver ännu mer. Just nu pluggar jag på Hyper Island för att bli någon sorts digital guru, samt jobbar som frilansskribent. I framtiden planerar jag att spendera mitt liv med att skriva böcker och hitta på projekt med kreativa kvinnor.
Du bor i London sedan en tid tillbaka – vad är det bästa med att bo där?
– Att alla där har äventyr och kreativitet i blodet. Plus att det går att gå ut och göra dumma saker alla dagar i veckan och alla vill alltid följa med.
Vad gör du allra helst en ledig helg i London?
– Då hänger jag med min knäppa kille och vi äter brunch på Bistrotheque, besöker Broadway Market, dricker öl på Netil House takterass, äter middag på Meat Mission och dansar på Ridley Rd Market Bar. Till sist hamnar vi på någon fest i en skitig lägenhet där vi lyssnar på hiphop eller brittrock tills det blir morgon.
Hur känns det att flytta bloggen från Radar till Metro? Vad har du för förväntningar?
– Det känns svinkul att bli en del av ett så kreativt och drivet team. Med deras hjälp kommer jag kunna ta min blogg ännu längre och förverkliga de projekt jag har i huvudet.
Linns blogg hittar du på: linnwiberg.metromode.se
Fakta:
Namn: Linn Wiberg.
Ålder: 23 år.
Bor: Egentligen i London men i Stockholm fram tills november.
Gör: Studerar Digital Media Creative på Hyper Island.
Familj: Min heta och knäppa pojkvän Daniel och en familj i Kenya.
Av. Jenny Lacis.