Många sambos har under våren spenderat mer tid tillsammans än vad de brukar. Metro Modes krönikör Ebba Berggren har djupdykt kring sina söndagstjafs och hittar en hel del igenkänning i Ernst Kirchsteigers bekräftelsebehov.
Jag har tagit mig coronatid* till att reflektera över vad våra söndagstjafs här hemma ibland (ofta) grundar sig i. Aldrig tidigare har jag känt anledning till att tacka Ernst Kirchsteiger för personlig utveckling men efter att ha hört honom resonera i söndagsintervjun i P1 klarnade saker. Det är nämligen så att jag och Ernst är ganska lika, i flera avseenden. Vi båda blir ofta missförstådda. Vi missbrukar ordet mysigt. Tillsammans med fel person framstår vi som blåsta och vi snubblar på orden. Däremot vill jag tro att jag ligger snäppet före Ernst när det kommer till självinsikt. Vi är båda sprungna ur behovet av bekräftelse, något programledaren Wicklin kom fram till under intervjun med Ernst men som han själv viftar undan. Och likaså gäller ett av Ernst välkända citat. Frågan är om han själv förstår vad han EGENTLIGEN försöker säga? Det är nämligen ett citat som skriker efter bekräftelse, inlindat i silkespapper för att förvilla läsaren till att tro att det handlar om omtanke och ödmjukhet.
”Man känner sig aldrig så rik som när man plockar ut färskt bröd ur ugnen”
Detta kan låta mysigt för en amatör men för en person som är mästare på att vrida på orden för egen vinning är detta indirekt en utpressning. Jag vet, för jag har själv utövat just detta som Ernst håller på med men som ingen tidigare har erkänt.
Varje gång jag bakar här hemma kommer kakan sällan kravlös. Det är en show som pågår ett bra tag och det är halvlek, avstämning, feedback och applåder. Det ska uppmärksammas och det ska hyllas. Jag vill gärna höra att doften av nybakat som sprider sig i hemmet är för bra för att vara sann. Det får gärna överdrivas och kryddas. Om min kille skulle bluffa ett slaganfall på grund av smak- och konsistenslycka har mitt jobb gett goda resultat. Jag kanske ropar ”OJ vad FIN den ser ut!” och ”JISSES vad den JÄSER!” lite högre när jag öppnar ugnen och jag söker ögonkontakt för att få ett gensvar. Får jag inte den reaktion som var grunden till att jag tog fram en bunke och en visp, då får han minsann veta det. Inte bara en gång fick han tji för ordvalen ”oj, ser spännande ut”, utan en hel kväll kantades av denna reaktion.
När Ernst står hemma efter ett lyckat brödbak och utbrister “man känner sig aldrig så rik som när man plockar ut färskt bröd ur ugnen”, då vet jag att detta inte sägs helt kravlöst. Jag vet att Ernst har förväntningar på Ulla och jag vet att Ulla har lärt sig att hantera Ernst bekräftelsebehov och väljer sina ord väldigt noga.
Detta kan vara en bieffekt av all tid som finns över till reflektion i dessa tider. Synd bara att det inte handlar om storartade insikter eller spännande forskningsstudier. Men jag förväntar mig inte heller att biokemister ska fundera över Ernst bekräftelsebehov – de har nog med annat.
* Tid till navelskåderi och självrannsakan i en kaotisk tid
Ebba och hennes pojkvän har nu startat ett mysigt Instagramonto där de tipsar om härliga viner som du inte får missa!
Text & krönika: Ebba Berggren
Foto: Ebba Berggren (vänster), Unsplash (höger)
Vill du också få din text publicerad som en krönika eller debattartikel här på metromode.se? Vi är på jakt efter historier om allt ifrån skeva skönhetsideal, vikthets till prestationsångest, psykisk ohälsa och vardagsbetraktelser. Ämnen som engagerar och som behöver lyftas upp i ljuset! Skriv och berätta kort om din idé – eller skicka din färdiga text – till [email protected].
