När infaller Valborgsmässoafton, och varför firar vi egentligen denna högtid? Här besvarar vi de vanligaste frågorna kring Valborg.
På Valborgsmässoafton firar vi in våren genom att tända majbrasor och sjunga vårvisor. I studentstäder som Lund eller Uppsala har firandet en ännu större betydelse. Men varifrån kommer traditionen egentligen?
Varför firar vi Valborg?
Valborgsmässoafton – eller Valborg i folkmun – har firats i Sverige sedan medeltiden. Högtiden kom hit från Tyskland och har ett katolskt ursprung: den 1 maj firades den så kallade valborgsmässan till minne av det tyska helgonet Sankta Walpurgis, en abbedissa som levde på 700-talet.
Den tyska traditionen att tända eldar under valborgsmässoafton kommer sig sannolikt av att detta ansågs vara tidpunkten för häxsabbaten – man försökte skrämma bort häxorna.
Även innan högtiden kom till hit var första maj betydelsefull i Sverige: Under 1300-talet var det denna dag som man bland annat höll bystämmor för att välja ny ålderman. Kvällen innan ställdes det till med fest utomhus, där man tände bål.
Eldarna – som idag kallas valborgseld, valborgsmässobål, majbål, majkasa eller majbrasa – tändes även för att ge plats åt det nya, och för att mota bort rovdjur i samband med att boskapen släpptes ut på sommarbete.
När är Valborg?
Valborgsmässoafton firas mitt emellan vårdagjämning och midsommar. Dagen infaller alltid den 30 april, alltså den sista dagen i månaden. Detta innebär att veckodagen varierar från år till år. 2024 infaller Valborg på en tisdag.
Valborg 2024 – tisdag 30 april
Valborg 2025 – onsdag 30 april
Valborg 2026 – torsdag 30 april
Valborg 2027 – fredag 30 april
Är Valborg en röd dag?
Valborgsmässoafton är inte en röd dag, däremot är den 1 maj en röd dag vilket är anledningen till att många jobbar halvdag på Valborg.
Källor: Nordiska muséet, Valborg.nu, Historiska Media
