Snart är det fettisdagen, dagen då de flesta passar på att avnjuta en god semla. Men varför firar vi denna dag, och varifrån kommer traditionen att äta semlor? 
Fettisdagen infaller 47 dagar innan påsk, vilket är anledningen till att datumet skiljer sig från år till år. Tillsammans med fläsksöndag och blå måndag – i Skåne kallad “bullamåndag” – inleder fettisdagen en 40 dagar lång fasta. Fastan var en katolsk tradition som skulle påminna om Jesus och hans lidande, men även ett sätt att visa att man ångrade sina synder.
2024 infaller fettisdagen tisdagen den 13 februari.
Semlans ursprung
Fettisdagen var alltså den sista av de tre dagar som förekom fastan, och att äta gott och mycket var ett sätt att förbereda sig för denna period – därav traditionen att äta semlor. Den semla vi har idag utformades på 1900-talet och har sin förebild i hetväggen, ett högreståndsbakverk från 1700-talet.
Hetväggen var liksom semlan en bakad bulle fylld med mandelmassa. Dess namn är sannolikt en ljudlik översättning från tyskans “heisse wecke” som betyder “varma kilar”. Detta är anledningen till att semlor ofta har ett triangulärt lock: tanken är nämligen att det ska likna en kil.
Ordet semla kommer från tyskans ”semel” och latinets “simila”, som betyder “fint mjöl”. Både vitt mjöl, socker och vispad grädde var väldigt ovanligt i det svenska bondesamhället, vilket innebar att fastlagsbullen var en delikatess man inte kunde göra så ofta.
Idag är semlan en självklar del av den svenska fikakulturen. Faktum är att vi svenskar i snitt köper drygt 40 miljoner semlor varje år – och på själva fettisdagen säljs det i regel mellan fem och sju miljoner semlor.
Källa: Svt, Nordiska muséet
