När infaller fettisdagen 2026?

Snart är det fettisdagen – dagen då Sverige stannar upp, fikaborden fylls och semlan står i absolut fokus. För många är det årets godaste tradition, men varför firar vi egentligen fettisdagen? Och hur blev semlan den självklara huvudpersonen? Här reder vi ut historien bakom den älskade bakelsen.

Därför firar vi fettisdagen

Fettisdagen infaller alltid 47 dagar före påsk, vilket gör att datumet skiftar från år till år. Tillsammans med fläsksöndag och blå måndag – i Skåne ofta kallad bullamåndag – markerar fettisdagen starten på den 40 dagar långa fastan.

Fastan har sitt ursprung i den katolska traditionen och fungerade både som en religiös påminnelse om Jesus lidande och som ett sätt att visa ånger för sina synder. Under denna period skulle man avstå från överflöd, kött och festligheter – vilket gjorde dagarna innan till ett sista tillfälle att njuta ordentligt.

År 2026 infaller fettisdagen tisdagen den 17 februari.

Läs även: Här är semlorna du måste testa 2026 – enligt Tiktok!

Semlans resa genom historien

Fettisdagen var den sista av de tre fastlagsdagarna, och att äta gott och mycket sågs som ett sätt att ladda inför fastan. Här föddes traditionen att äta semlor – eller fastlagsbullar, som de egentligen heter.

Den semla vi känner igen i dag tog form först under 1900-talet, men har sina rötter i den så kallade hetväggen. Det var ett populärt bakverk bland högreståndet redan på 1700-talet och bestod av en vetebulle fylld med mandelmassa, som serverades i varm mjölk.

Namnet hetvägg tros komma från en försvenskning av tyskans “heisse wecke”, som betyder ”varma kilar”. Det är också härifrån det klassiska triangulära locket på semlan sägs ha sitt ursprung – formen skulle efterlikna just en kil.

En lyx som blev vardag

Ordet semla härstammar från tyskans “semel” och latinets “simila”, som betyder fint mjöl. På den tiden var ingredienser som vitt mjöl, socker och vispad grädde rena lyxvaror i det svenska bondesamhället. Det gjorde fastlagsbullen till en efterlängtad delikatess – något man bara unnade sig vid särskilda tillfällen.

I dag är läget ett helt annat. Semlan har blivit en självklar del av den svenska fikakulturen, och variationerna är många – från klassisk till vegansk, glutenfri och trendiga nytolkningar.

Faktum är att vi svenskar i snitt köper över 40 miljoner semlor varje år. Bara på själva fettisdagen säljs det vanligtvis mellan fem och sju miljoner semlor.

Oavsett om du föredrar din semla helt klassisk eller med en modern twist är en sak säker: fettisdagen är här för att firas – med grädde, mandelmassa och ett extra gott samvete. 

Källa: Svt, Nordiska muséet