Sättet som vi firar nyår på idag skiljer sig en hel del från hur högtiden firades för ungefär hundra år sedan. Då var nyårsafton starkt förknippad med magi och vidskepelse. 
Fram till 1500-talet – på vissa håll i Sverige 1700-talet – var juldagen, alltså den 25 december, den dag som räknades som nyårsdagen. Det var först på 1800-talet som den första januari var etablerad som nyårsdag och i slutet av 1800-talet började nyårsfirandet likna det vi har idag.
En teori om varför vi firar nyår under vintern är att romarna beslutade att starta det romerska året vintertid – ett militärstrategiskt beslut. Hur detta sedan kom till Sverige är okänt. Jonas Engman vid Nordiska Museet menar att nyårsfirandet snarare är en blandning av olika influenser och kommer sig av att vi människor alltid har haft ett behov av ritualer.
Vidskeplighet
Under 1800-talet blev det vanligt att överklassen i Sverige firade det nya året med baler och nyårsvisiter den första januari, men på landet ägnade folk sig istället åt att spå framtiden.
Nyårsnatten ansågs vara laddad med magisk kraft och därför tog man tillfället i akt att försöka förutse vad som skulle hända det kommande året. Till traditionerna hörde bland annat att “gå årsgång”, det vill säga att vandra i tystnad runt tre eller sju kyrkor och lyssnade efter ljud för att spå om det kommande året. Hörde man till exempel hammarslag så betydde detta död, eftersom det ansågs låta som att någon spikar igen en kista.
Precis som man lägger sju sorters blommor under kudden på midsommarnatten så hade även nyåret en tradition som unga kvinnor brukade använda sig av i hopp om att kunna förutse sina tillkommande. Enligt traditionen skulle man niga tre gånger inför nymånen och sedan säga följande vers:
“God dag, nyårsny
Säg mig vems bröd jag ska baka
Vems säng jag ska bädda
Vems barn jag ska föda”
Firandet idag
Firandet som vi känner till det idag är en kombination av olika traditioner, men i grunden är dagens firande en anglosaxisk tradition som kom till Sverige i slutet av 1800-talet. Att vaka in nyåret kommer från överklassens baler under samma tid, något som sedan spred sig till alla samhällsklasser.
Fyrverkerier och smällare är vanliga under nyårsfiranden världen över och handlar ursprungligen om att skrämma bort onda makter inför det kommande året. Att fira med lyxig mat och dryck är något som svenskarna började med under sent 1900-tal – långt in på 1900-talet var nyårsmaten oftast en upprepning av julmaten. Ordet “nyårslöfte” började användas i Sverige på 1940-talet och traditionen kommer förmodligen från USA där detta kallas “New Year’s resolutions”.
Källa: Aftonbladet, Västerås Tidning, Nordiska Museet
