Det är den tiden på året igen – butikerna bågnar av nytt mode och många av oss har säkert surfat in på våra favoritbutikers sajter för att spana in höstens nyheter. Men det finns en stor skillnad för de som klickar sig in på exempelvis H&M:s hemsida i Norge, och de som shoppar från Sverige: på kedjans norska sajt är flera bilder markerade med en stor stämpel där det klart och tydligt står att bilderna är retuscherade.
2021 röstades en lag igenom i norska stortinget som innebär att retuscherade kroppsbilder som används i reklam måste innehålla en särskild markering – något som även gäller influencers sponsrade inlägg på sociala medier.
“Vi är inte där än”
I samband med lagstiftningen förklarade Norges barn- och familjeminister Kjell Ingolf Ropstad att syftet var att försöka motverka snäva skönhetsideal:
“Vi är angelägna om att barn och vuxna ska växa upp utan press på att förändra sin kropp för att duga. Vi vet att många känner kroppshets, lider av dålig självkänsla och möts av ouppnåeliga ideal i sociala medier och på tv”, sa han till magasinet Minmote.
En motsvarande lag har funnits i Franrike sedan 2017. Flera andra länder, däribland Danmark, är på väg att följa deras exempel.
Här i Sverige ligger vi dock efter i frågan, det berättade stödorganisationen Tjejzonens generalsekreterare Eva Glückman när hon gästade Nyhetsmorgon i våras:
“I Sverige verkar intresset från politikerhåll inte vara så överhängande. Det har gjorts en del försök men vi är inte riktigt där än. Lagstiftning kan vara en väg att gå, i Sverige litar vi mycket på självreglering av marknaden”, sa hon.
3 av 4 tjejer vill se lagstiftning om retuscherat innehåll
Tidigare i år publicerade Tjejzonen rapporten Hyperidealen 2024, där det framkom att dagens skönhetsideal påverkar den stora majoriteten av tjejer negativt.
Exempelvis uppger 83 % av tjejer i åldrarna 16–29 år att de har kroppskomplex som begränsar dem i deras vardag, och 92 % uppger att de i olika grad känner negativ press på grund av dagens skönhetsideal.
Det framkommer även att 3 av 4 tjejer att de vill se en lagstiftning om märkning av retuscherat innehåll – en lagstiftning som Glückman tror skulle göra skillnad för tjejers självbild:
“Kanske skulle den här övertron på ‘hyperidealen’, att de är ouppnåeliga, vara lättare att ta till sig”, säger hon.
Utdrag ur rapporten Hyperidealen 2024:
- 83 % av tjejer i åldrarna 16–29 år uppger att de har komplex som begränsar dem i deras vardag
- 92 % av tjejer i åldrarna 16–29 år uppger att de i olika grad känner negativ press på grund av dagens skönhetsideal
- 6 av 10 i undersökningen svarar att de känner press att sminka sig och av dessa svarar flest (75 %) att pressen kommer från dem själva och från sociala medier (65 %)
- Två av fem känner sig obekväma med att gå till jobb eller skola utan smink
- 30 % av tjejer i åldrarna 16–29 år har avstått från fysisk aktivitet som träning eftersom man känt sig obekväm med den egna kroppen eller utseendet
- 72 % av tjejer i åldrarna 16–29 år svarar att de vill se en lagstiftning om märkning av retuscherat innehåll
