Ebba Berggren tar i veckans igenkännande krönika upp ett ämne som många kan känna igen sig i. Nämligen att vi människor ofta vill likna den personer vi är förälskade i. Ha liknande klädstil, lyssna på samma musik, gilla samma typ av filmer osv. Känner du igen dig? Då kommer du förstå varför Ebba suktade över Pradas svindyra kardborreskor – så sent som i somras.
När jag i somras stod och sneglade på Pradas’s velcro kardborreskor (som fått en uppsving nu på senaste efter att ha varit en hit under sent 90-tal och tidigt 2000-tal) frågade jag mig själv varför.
Jag sneglade på dessa skor på grund av en kille som jag för tillfället var smått betuttad i och som ägde ett par själv. Jag ville inte vara sen med att matcha honom för som vi vet så dras vi till de som känns likasinnade. Jag drömde om att han skulle se mig i ett par Prada och i samma veva skulle vi mötas i ett likasinnat universum och bli kära. Detta hände givetvis aldrig.
Inte bara på grund av att de förbannade skorna kostar skjortan så ett spontanköp kom inte på fråga, utan för att jag någonstans visste att ett par skor inte skulle få honom att bli kär i mig. Men det gav mig en tankeställare så jag kontaktade en parterapeut i Malmö vid namn Marcus Peterson och frågade honom om varför vi (jag vet att det inte bara är jag) gärna vill efterlikna den vi är förälskad eller kär i?
Vi anpassar oss extremt mycket i början av en förälskelse. Vi vill gärna hitta gemensamma nämnare och visa upp en polerad yta av oss själva. Det är inte bara vårt kroppsspråk som efterliknar vår partner utan våra åsikter och klädval påverkas. För att skapa ett starka band med en person underlättar det att vi kan placera oss i liknande fack, med tanke på att vi är snabba i att döma. Ytligheten går inte att bortse och det är ofta därför vi söker oss till vissa specifika ställen eller platser där vi tror att vi finner våra likasinnade.
Vi fastnar gärna för en typ, vi tror nämligen att det är denna typ som vi har mest gemensamt med eller som vi vet att vi kan bli kära i. Även om detta långt ifrån alltid stämmer. Detta i sin tur kan hindra oss från att träffa någon som verkligen är bra för oss, vi sätter käppar i våra egna hjul när vi bara går efter en typ.
Vi tror att genom klädsel så kan andra se våra värderingar, kultur, ekonomi och intressen. Det må stämma till stor del, men hur hade det sett ut om jag själv skyltat med mina guilty pleasures i form av Gilles punschrullar och Netflix-favoriten “Lockup: Maximum Security”. Vad är det för värderingar och vill jag utstråla detta? Svaret är självklart nej.
Vi vill känna trygghet och gemenskap, simpel fakta och så har det varit sen urminnes tider. I ett samhälle där möjligheterna är oändliga och utbudet enormt gäller det att sålla snabbt och ser du en i mängden med ett par likadana skor som du själv har så blir det direkt ett pluspoäng. Men först när vi kommit innanför kläderna vet vi om vi verkligen fungerar ihop.
Rent kulturellt så har vi en större frihet när det kommer till kärlek i västvärlden. I flesta fall är det kärlek som är första prioritering vid val av partner. Vi har den lyxen att kunna välja vem vi vill vara med, vilket också kan skapa problem när valmöjligheterna är enorma. Därav extra viktigt att ha rätt sko på från början om du svamlar i dejtingvärlden.
Men ibland faller vi för den mest oväntade person, det vet jag själv av egen erfarenhet. Men det kanske oftast är någon vi haft chansen att lära känna, genom gemensamma vänner eller jobbet? När frågar Marcus om han tror att kärlek kan växa fram så tvekar han trots min teori och tro på att det går. “Jag tror absolut att kärleken kan växa fram i viss mån, men jag tror någonstans att det måste finnas en viss attraktion eller ett litet intresse från början även om den kanske är mycket liten.”
Jag tolkar det som att det inte behöver vara just kläderna och känner hopp inför framtiden. Jag kanske inte behöver spendera 4 lax på ett par fula skor nästa gång jag blir förälskad.
LÄS OCKSÅ Ebbas krönika: ”Vad händer om vi applicerar de amerikanska sociala koderna i Sverige?”
Vill du också få din text publicerad som en krönika eller debattartikel här på metromode.se? Vi är på jakt efter historier om allt ifrån skeva skönhetsideal, vikthets till prestationsångest, psykisk ohälsa och vardagsbetraktelser. Ämnen som engagerar och som behöver lyftas upp i ljuset! Skriv och berätta kort om din idé – eller skicka din färdiga text – till [email protected].
Text: Ebba Berggren
Foto till vänster: Privat till höger: Unsplash
