Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Nöje

Ebba Berggren om snubbar som inreder: “Antingen är de kreativa genier eller så saknar de totalt känsla”

Metros krönikör Ebba Berggren är inte helt imponerad av hur en del killar väljer att inreda – vad sägs om bildelar som dekoration eller silvertejp som inredningsdetalj? Därför är det en stor (och kanske skrämmande?) stund när man faktiskt får komma hem till personen man dejtar, men vad säger inredningsstilen egentligen om honom eller henne? “Jag har hört historier om en som anlitade städhjälp men städfirman fick tacka för sig innan de ens påbörjade arbetet.

Efter att vi träffats i två veckor var det dags för hembesök. Mina kritiska ögon skulle få se hans hem och med sannolikhet blunda för detaljer som jag helst inte ville skåda. Det går inte att måla läppstift på en gris i mer än en eller två veckor, sen börjar den verkliga personen sippra fram. Det är väl härifrån saker och ting antingen flyger eller måste nödlanda.

Dagarna innan började jag fantisera om hur hans hem såg ut. Mest på grund av tidigare erfarenheter och en rädsla över om det skulle toppa tidigare kandidater. Jag har nämligen sett en hel del märkliga och mörka inredningsattiraljer och förvaringslösningar. Antingen är de kreativa genier eller så saknar de totalt känsla för vad som är estetiskt tilltalande.

Jag kom in på ämnet under ett samtal med min mamma och började dra hiskeliga anekdoter om hem som jag har bevittnat. Det har varit navkapslar på väggarna, trästockar som dynamiskt inslag bakom fåtöljen och pashminasjalar på väggarna ditsatta med häftpistol. I våras var det en som hade gått bärsärk på silvertejpen. Han hade våldsamt klätt in allt från handtag och element till tofflor och badkar.

En elektriker från i somras valde en mycket sparsmakad inredning i form av en endast en taklampa i ledljus som fick stoltsera i vardagsrummet. Istället la han krut på en väggmonterad infravärmare på balkongen som nästa brände hål i nacken på mig.  Min syster träffade en person vars hem liknade en obduktionssal med endast en röd ros på en vitlackerad köksö som en kraftfull kontrast till resterande inredning. Jag har hört historier om en som anlitade städhjälp men städfirman fick tacka för sig innan de ens påbörjade arbetet. Det gick helt enkelt inte att ta sig igenom skiten.

Men var det bättre förr? Uppenbarligen inte då mamma själv fick sig ett mycket plågsamt intermezzo under en dejt då hon äntrade sovrummet och fick syn på ett trettiotal nallar uppradade på en fint bäddad säng. Att behöva plocka ner dem en och en i sängkammaren känns som en stämningsdödare av högsta rang.

Men, hur gick det med hembesöket? Det gick förvånansvärt bra. Det var fantastiskt fint och mysigt och inrett av hans före detta flickvän. Men trots det fina hemmet hade jag ändå målat läppstift på grisen. Hemmet i sig speglar kanske inte en människa trots allt, även om jag gärna vill tro det. Och när jag tänker efter så var ett av mina längsta förhållanden med den notoriska navkapselmannen. Kärleken är blind, bokstavligt talat. 

 

Krönika: Ebba Berggren
Foto: privat (vänster), Unsplash (höger).

metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!