Visste du att påsken är kristendomens viktigaste helg? Här är allt du behöver veta om varför vi firar denna högtid.
Påskens syfte är att påminna om Jesus lidande, död och återuppståndelse. Historiskt sett markerar denna högtid även slutet på fastan – en kvarleva från den katolska tiden.
Påskens dagar
Påsken inleds med skärtorsdagen, den dag då Jesus blev förrådd. Den följs av långfredagen, som var den dag då Jesus korsfästes.
Därefter kommer påskafton och sedan påskdagen. Den sistnämnda är enligt kristen tradition den dag då Jesus återuppstod.
Påskhelgen avslutas med annandag påsk – dagen då Jesus visade sig för lärjungarna.
Varför heter det påsk?
Ordet påsk kommer från det hebreiska ordet pesah och medeltidslatinets pascha.
Påsken är en betydelsefull högtid även inom judisk tro, men den judiska påsken firas istället till minne av uttåget ur Egypten. Högtiden inleds den 14:e dagen i månaden Nisan (vilket ungefär motsvarar april), då det alltid är fullmåne. Tidpunkten för den judiska påsken påverkar när den kristna påsken firas.
Att äta lamm på påsken är en gammal judisk tradition och under senare tid har detta blivit allt vanligare även i det kristna firandet här i Sverige.
Så firar vi påsk i Sverige
Här i Sverige inleder vi traditionellt det kristna påskfirandet på påskafton. På vissa håll i landet är det dock inte ovanligt att barn klär ut sig till påskgummor och påskgubbar och blir bjudna på godis redan på skärtorsdagen.
Långfredagen firades förr med stillhet, och inte sällan bar man svarta kläder.
Fredagens allvar står i skarp kontrast till påskafton då många avnjuter en påskmiddag med mat som sill, lax, Janssons frestelse och ibland lamm. Hemmet pyntas med påskris, ofta dekorerat med urblåsta ägg. Vi leker även ägglekar och ger varandra ägg fyllda med godis. Det finns flera anledningar till att ägg förknippas med påsken – en av dem är att ägg är en vida spridd kristen symbol som står för liv.
5 roliga fakta om ägg
Ingen påsk utan ägg! Här är fem saker som du kanske inte visste om detta populära livsmedel från Svenska ägg.
- Under påskveckan äter vi svenskar i runda slängar 70 miljoner ägg, en ökning med cirka 50 procent jämfört med en “vanlig” vecka.
- Det tar ungefär 25 timmar för en höna att bilda ett ägg. Det som tar längst tid att bilda är skalet – det tar ungefär 20 timmar.
- Att ägg har olika färger beror på vilken höna som värper dem: oftast är det den vita hönan som värper de vita äggen, medan andra raser kan värpa bruna, ljusblå eller gröna ägg.
- Nyansen på gulan beror däremot på vad hönan har ätit. Gräs, nässlor eller klöver ger ofta upphov till en gulare gula, medan en mer orange gula beror på att fodret innehållit karoten (som till exempel finns i morot).
- Storleken på ägget beror på hönans ålder: unga hönor värper mindre ägg, medan äldre hönor värper större ägg.
Påskeldar och påsknattsmässa
I det gamla bondesamhället trodde man att häxor åkte till Blåkulla och träffade djävulen natten mellan skärtorsdagen och långfredagen. Därför tänder man i Västsverige så kallade påskeldar (eller fyrar av smällare) under påskhelgen, allt för att “skrämma bort ondskan”. Detta sker framför allt på påskaftonskvällen.
Påsknattsmässan äger rum på natten till påskdagen. Mässan definieras av tända ljus och kyrkobesökarna hälsar varandra med påskhälsningen: “Kristus är uppstånden. Ja han är sannerligen uppstånden.”
Källor: Nordiska museet, Institutet för språk och folkminnen, Svenska kyrkan
