Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Creative

5 råd som guidar dig till drömjobbet

Rad-for-att-fa-dromjobbet

Joana Sorobetea berättar här om sina erfarenheter från arbetslivet och vad hon tycker är viktigt att tänka på. Därefter ger hon oss sina 5 bästa råd för hur du får drömjobbet.
 

För tio år sedan flyttade jag till Stockholm för att ha praktik på ett drömjobb inom min dåvarande bransch. Jag jobbade dygnet runt (bokstavligt talat), de jag jobbade med var inte särskilt snälla, jag fick ingen vägledning och när jag stod upp mot det jag tyckte var fel fick jag rådet att hålla käften och göra som jag blev tillsagd. Jag hatade det. När jag åkte tillbaka till skolan för att redovisa min praktikperiod undrade min lärare vad jag egentligen hade väntat mig? Hen tyckte att om jag ville jobba inom mediabranschen borde jag ha fattat att det inte skulle vara en dans på rosor och att jag helt enkelt skulle vara glad och tacksam över att över huvud taget få vara med.
 
Trots detta svindåliga råd från en auktoritär person jag litade på hade jag en gnagande känsla i maggropen om att det måste finnas något mer, att det måste vara en skillnad på att jobba hårt och att bli utnyttjad. Men det tog många år av tvivel och trevande försök innan jag till fullo fattade det och vågade lita på min magkänsla och det till slut blev helt rätt. Kanske hade det gått fortare om hen hade sagt såhär till mig istället:
 

1. GÖR TVÄRTOM

När jag väl började jobba på riktigt insåg jag så småningom att stora företag, där alla var anonyma och det inte fanns ett grundläggande människovärde, inte var något för mig oavsett hur coola projekten var. Och motsatsen till det var att jobba på ett litet bolag, så jag sökte mig till ett sådant istället. Det fanns inga garantier för att det skulle vara bättre, annorlunda eller att det skulle visa sig vara min dröm men det var i alla fall ett steg bort, i motsatt riktning, från det jag inte gillade. Om en inte vet exakt vad en vill så kan en lajva Frida-test i början av karriären där varje fråga kan besvaras med ett ja eller ett nej. Om svaret är nej så går en åt andra hållet. Det är ju inte den snabbaste vägen. Tre gånger har ett nej inneburit att jag bytt bransch och det har varit slitigt att börja om, att ständigt vara ny, att ständigt vara pank. Men vid varje byte har jag varit närmre kärnan än innan och när jag till slut hamnade rätt så spelade allt det andra ingen roll längre.
 

2. JOBBA BARA MED MÄNNISKOR DU TYCKER OM

Vissa skulle kanske vilja omformulera detta råd och påpeka att det handlar om schysst företagskultur. Men jag menar att företagskulturen utgörs av de människor som jobbar där. Och när jag säger ”människor-en-tycker-om” menar jag inte nödvändigtvis på ett privat plan eller att en måste bli bästis med alla, men en måste någonstans dela grundläggande jobbvärderingar. En förtjänar att känna sig trygg med de personer en spenderar åtta timmar om dagen med. Det behöver finnas utrymme för både misslyckanden och framgångar. Ett jobb är till 80 % kollegorna. Om de är prestigelösa, ambitiösa, kloka och roliga spelar det inte så stor roll vad en jobbar med, det blir kul att gå till jobbet ändå.
 

3. VAR INTE TACKSAM

Den här punkten är jobbigast att övertala sig själv om mentalt och också den punkt där samhället ibland vill få en att känna tvärtom, men först när en inser sitt eget värde och vad en faktiskt bidrar med kan andra också göra det. Såhär är det, när en jobbar som anställd tjänar en pengar åt någon annan. Mer pengar än en tjänar åt sig själv. Det skulle jag vilja påstå är att göra någon annan en stor tjänst. Om företaget en jobbar för inte inser det här, om en blir illa behandlad eller ens kollegor blir det, om en har ångest på söndagen, då är en på fel företag. Börja om. Det är värt det. Tänk INTE att en ska vara glad som alls har lyckats få ett jobb. En har inte FÅTT ett jobb, en utför ett jobb, en tjänst. Det finns hur många fina företag som helst som fattar det, som inte gör skillnad på folk och folk. Som behandlar praktikanter/anställda väl och faktiskt är tacksamma över det jobb de utför. Som stöttar och peppar och bygger upp. DÄR vill en vara.
 

4. FRÅGA EN VÄN

Det som i dagligt tal oftast kallas nätverk är egentligen ens kompisar. De som en litar på. De som vill en väl och som kan komma med kloka och relevanta råd. Eller de som bara lyssnar och peppar. De kan hjälpa till att styra en rätt när ens magkänsla mest känns som magont och en bara känner sig förvirrad. Inga märkliga mingel där en ska kallprata om vädret med folk en inte känner för att bygga på en imaginär bank av jobbpersoner behövs.
 

5. GE INTE UPP

Även om det kan tyckas som att det är en omväg att jobba enligt uteslutningsmetoden, och sakta men säkert skala bort alla lager en inte tycker om för att hitta det en faktiskt gillar, så är det inte det i det långa loppet. Om jag hade bitit ihop och accepterat den bana jag först valde ”för att det ändå var gott nog” skulle jag aldrig ha kommit fram. DET är en omväg.
 

Av Joana Sorobetea
Foto: Lupita Nyong’o av Buckner/Variety/REX/Shutterstock

metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!