Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Nöje

100 år sedan vi fick kvinnlig rösträtt – här är kvinnorna du ska tacka idag!

Den 24 maj 1919, fick kvinnor äntligen rösträtt i Sverige. Någonting som vi idag tar som en självklarhet, men det ligger många års kamp bakom det. Så idag är det dags att tacka några av de kvinnor som gjort det möjligt för oss att få våra röster hörda.

kvinnlig-rostratt-historiska-kvinnor-starka-kvinnorFoto: TT/Unsplash

Agda Montelius
1884 var hon med och grundade Fredrika Bremer-förbundet och var dess ordförande från 1903 och fram till sin död 1920. 1899 överlämnar hon och Getrud Adelborg, som representanter för Fredrika Bermer-förbundet, en petition om kvinnlig rösträtt till dåvarande statsministern. 1904 var Agda också en av de svenska representanterna för den första internationella rösträttskongressen i Berlin.

Anna Whitlock
Anna var den första ordföranden i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och var en av de drivande personerna i föreningen. Hon var även drivande i att kvinnors rätt till utbildning och gav 1905 ut flygbladet ”Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?”.

Lydia Wahlström
Lydia anses vara en av de mest kända rösterna under kvinnors kamp för politisk rösträtt. Hon åkte runt i Sverige och talade om kvinnlig rösträtt, var en flitig skribent och mellan 1909 och 1911 var hon ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.

Signe Bergman
Var en ledande person och organisatör i LKRP och även om hon bara var ordförande i föreningen mellan 1914 och 1917 så var hon en av de stora ledarna. Hon representerade Sverige flera gånger i International Woman Suffrage Alliance’s kongresser och pratade ihop sig med andra länders rösträttskämpar.

Else Kleen
Journalist och en stark opinionsbildare under 1900—talet. Tillsammans med Elin Wägner anses hon ha varit en av rösträttsrörelsens ledare. Som journalist ägnade hon sig bland annat åt att uppmärksamma brister i sinnessjukvården.

Elin Wägner
Kvinnorörelsens frontfigur som 1913 lämnade in en namninsamling till riksdagen med ungefär 350 000 underskrifter för kvinnlig rösträtt. Hon gav också ut en roman om rösträtt, Pennskaftet som handlade om en ung kvinnlig journalist.

Frigga Carlberg
Hon var ledamot i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) och har beskrivits som en avgörande person för den kvinnliga rösträtten. Efter att riksdagen röstade ner en motion om kvinnlig rösträtt bestämde hon sig för att ordna en demonstration i Göteborg. Detta var den enda demonstrationen för kvinnlig rösträtt som hölls i Sverige.

Gulli Petrini
Höll tillsammans med Frigga Carlberg i demonstrationen 1918 och jobbat med kvinnlig rösträtt i LKPR. Hon var även med och grundade Frisinnade kvinnor, som var en partipolitik obunden organisation som jobbade för jämställdhet mellan könen.

Källa: Populärhistoria, Göteborgs universitetsbibliotek, Riksarkivet, Femina

metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!