Butiksstölderna av sminkprodukter som har blivit virala på sociala medier ökar – och ofta är det unga som ligger bakom stölderna, det skriver norska KK. Hur lyfter man då detta ämne med sitt barn? Psykologen Reyhaneh Ahangaran ger svar.
Snatteriet bland unga ökar och sociala medier tycks spela en betydande roll i den oroväckande trenden, det skriver norska KK.
“Tydlig trend kopplad till virala produkter”
Enligt KK ser norska handlare ett samband mellan ungas snattande och virala skönhetsprodukter. Celine Myrer, regionchef för Lykos butiker i Norge, berättar att man har hittat tomma lådor i sina butiker – och fått veta att det framför allt är unga tjejer som stjäl de populäraste produkterna.
Även Oslo Citys centrumchef Elisabeth Lohk har lagt märke till att trendiga sminkprodukter stjäls i större utsträckning:
“När något blir viralt på TikTok och andra sociala medier skapar det ett större behov av dessa produkter. Alla har inte lika mycket pengar så vi ser en tydlig trend kopplad till de virala produkterna”, säger hon till magasinet.
Även här i Sverige har snattandet bland minderåriga ökat: Antalet ringa stölder gällande personer under 18 år ökade från 179 stycken 2020 till 377 anmälningar 2023, det visar statistik från polisen enligt SVT Nyheter. Under 2023 ökade dessutom anmälningarna av stöld från butik med 10 procent jämfört med 2022, detta enligt Brå.
Psykologen: “Viktigt med någon typ av konsekvens”
Reyhaneh Ahangaran är psykolog med erfarenhet från såväl barn- och ungdomspsykiatrin, skola och medicinsk psykologi. Hon har dessutom skrivit ett flertal böcker om barnpsykologi, däribland Prata känslor med barn : känsloboken för viktiga vuxna.
Ahangaran berättar att det kan finnas flera orsaker till att barn snattar: för vissa handlar det om att man känner sig sviken av samhället och tror att det inte spelar någon roll att man stjäl. För andra handlar det om ett spänningssökande, eller att man inte inser att stölderna får negativa följder för butiksägarna.
En annan vanlig orsak är grupptryck:
“Det kan vara att man rent konkret är med i en grupp som ska snatta, att man befinner sig i någon butik tillsammans med dem och inte vågar göra annorlunda. Men det kan också vara ett grupptryck att man ska ha vissa saker, att det är status att ha vissa grejer, till exempel krämer och smink och sånt”, säger hon.
Hur kan jag som förälder prata med mitt barn om snatteri?
“Det är bra om man har en ingång. Till exempel kan man säga: ’Jag läste en artikel om det här med att TikTok gör att det är många som snattar, hur är det bland dina kompisar? Vet du om det är några av dem som har snattat?’ Får man ett jakande svar så kan man gräva vidare: ’Har du varit med någon gång’, och så vidare.”
Ahangaran påpekar att det är viktigt att inte gå ut för hårt:
“Märker man att barnet blir lite stressat är det jätteviktigt att man som förälder säger: ’Om du har snattat, är det självklart inte är okej, men vi löser det på något sätt. Du behöver inte vara rädd för att berätta det för mig’. Man kommer ingenvart med barn genom att skrämma dem. Om man blir rasande när de väl berättar så kan de ju dra sig för att berätta andra grejer.”
Ahangaran menar att man kan samarbeta med skolan om man har hört att det finns elever som snattar. Då kan man höra av sig till sitt barns mentor eller biträdande rektor och upplysa om detta:
“Skolan har också möjligheten att jobba med flera barn samtidigt, de möter ju dem varje dag.”
Och om man upptäcker att ens barn faktiskt har snattat, vad gör man då?
“Om man hinner, ta ett djupt andetag – självklart blir man både arg och besviken”, säger Ahangaran.
Hon tipsar om att ställa frågor som när, med vem, och varför barnet snattade:
“Då kan man märka vilken nivå barnet ligger på. Sen är det viktigt att det blir någon typ av konsekvens. Det handlar inte bara om att man ska få bestraffningar – en konsekvens som kan räcka jättelångt för ett barn är att ens förälder blir väldigt besviken och ledsen för att man har gjort nånting. De skuld- och skamkänslorna som växer hos barn blir ju en konsekvens.”
Om barnet har snattat för en mindre summa kan man göra ett avdrag på veckopengen, säger Ahangaran, annars finns det andra vägar att gå:
“Om det är nånting som är lite större eller om det har hänt liksom flera gånger så vet jag att det finns flera butiksinnehavare som tycker att det är bra att ha en dialog med barnen. Men det brukar inte bli så bra när man tar barnet i handen och marscherar ner till butiken och säger: ’Nu ska du be om ursäkt för att du har tagit det här’. Det är bättre att man kontaktar butiken före och berättar att ’jag upptäckte att mitt barn har tagit de här sakerna från er och jag tänker att mitt barn behöver komma och lämna tillbaka det och be om ursäkt. Kan vi hitta nån tid då någon av er kan möta upp mitt barn?’ Det blir liksom ett bra samtal.”
