I början av Corona-pandemin och medföljande social distansering rapporterade vi om att våldet i nära relationer riskerar att öka när kvinnor tvingas tillbringa mer tid i hemmet med sin förövare. Vi listar var du som är utsatt kan vända dig här och längst ner i den här artikeln – och nedan får du veta vad du som inte själv är utsatt men misstänker att någon annan är det ska göra.
Foto: Unsplash
Under förra året hade nästan 20 % av alla anmälda misshandelsbrott utförts av en närstående som den utsatta haft en parrelation med, enligt Brottsförebyggande Rådet (BRÅ). Samtidigt är det betydligt vanligare att kvinnor drabbas – kvinnor som anmäler att de har utsatts för misshandel uppger i hela 40 % av fallen att det är en närstående som har misshandlat dem, medan motsvarande siffra för män bara är 3 %. Enligt Socialstyrelsen drabbar våld i nära relationer såväl kvinnor som män, men menar att kvinnor oftare drabbas av upprepat och mer allvarligt våld, och oftast utförs det av en man.
Det är dock inte bara fysiskt våld som avses när man pratar om våld i nära relationer. Utöver exempelvis knuffar, fasthållning, slag, sparkar och att dras i håret ingår även bland annat sexuellt våld (också sådant som den utsatta inte vågar säga nej till), psykiskt våld som förlöjligande och hot (direkta och indirekta och som till och med kan ske mot exempelvis husdjur), social utsatthet som till exempel gör att den utsatta blir isolerad från vänner, familj och sociala aktiviteter, och materiell eller ekonomisk utsatthet som att saker förstörs eller att personen tvingas skriva under dokument som får negativa konsekvenser för hen.
Med andra ord är det inte bara den som blir direkt slagen som blir utsatt för våld i nära relationer. Samtidigt kommer våldet ofta gradvis – det börjar sällan direkt utan smyger sig på, till exempel genom att personen kan vara snäll och omtänksam ibland och ibland vara kritisk, arg eller kontrollerande, skriver Vårdguiden 1177 – som också påminner om att våld och kontroll aldrig är ett uttryck för kärlek.
Samtidigt är mörkertalet stort och många vet inte om och hur de ska agera om de misstänker våld i nära relationer. Det är något som kvinnojouren Kerstin tar fasta på i en ny kampanj, där de ger handfasta tips på hur du som misstänker att det här pågår ska agera.
– Våld i nära relationer är redan ett omfattande och mycket allvarligt samhällsproblem. Med pandemin ökar isolering och tid i hemmet med en våldsutövare. Samtidigt som flera tillflyktsorter för utsatta kvinnor och barn stängs. När du är utsatt för våld och hot är det svårt att själv söka hjälp. Situationen kan ofta liknas vid en gisslansituation. En stängd dörr är förövarens främsta vapen och vi uppmanar alla att ta ansvar för att öppna dörrar och stoppa våldet. Det kan vara livsavgörande, säger Ingegerd Smedensjö, ordförande för Kerstin, till Mitt i.
I artikeln delar hon också med sig av tre saker du som misstänker att någon utsätts för våld kan göra:
