Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Hälsa

Det här ska du göra om du misstänker våld i nära relationer

I början av Corona-pandemin och medföljande social distansering rapporterade vi om att våldet i nära relationer riskerar att öka när kvinnor tvingas tillbringa mer tid i hemmet med sin förövare. Vi listar var du som är utsatt kan vända dig här och längst ner i den här artikeln – och nedan får du veta vad du som inte själv är utsatt men misstänker att någon annan är det ska göra.

Foto: Unsplash

Under förra året hade nästan 20 % av alla anmälda misshandelsbrott utförts av en närstående som den utsatta haft en parrelation med, enligt Brottsförebyggande Rådet (BRÅ). Samtidigt är det betydligt vanligare att kvinnor drabbas – kvinnor som anmäler att de har utsatts för misshandel uppger i hela 40 % av fallen att det är en närstående som har misshandlat dem, medan motsvarande siffra för män bara är 3 %. Enligt Socialstyrelsen drabbar våld i nära relationer såväl kvinnor som män, men menar att kvinnor oftare drabbas av upprepat och mer allvarligt våld, och oftast utförs det av en man.

Det är dock inte bara fysiskt våld som avses när man pratar om våld i nära relationer. Utöver exempelvis knuffar, fasthållning, slag, sparkar och att dras i håret ingår även bland annat sexuellt våld (också sådant som den utsatta inte vågar säga nej till), psykiskt våld som förlöjligande och hot (direkta och indirekta och som till och med kan ske mot exempelvis husdjur), social utsatthet som till exempel gör att den utsatta blir isolerad från vänner, familj och sociala aktiviteter, och materiell eller ekonomisk utsatthet som att saker förstörs eller att personen tvingas skriva under dokument som får negativa konsekvenser för hen.

Med andra ord är det inte bara den som blir direkt slagen som blir utsatt för våld i nära relationer. Samtidigt kommer våldet ofta gradvis – det börjar sällan direkt utan smyger sig på, till exempel genom att personen kan vara snäll och omtänksam ibland och ibland vara kritisk, arg eller kontrollerande, skriver Vårdguiden 1177 – som också påminner om att våld och kontroll aldrig är ett uttryck för kärlek.

Samtidigt är mörkertalet stort och många vet inte om och hur de ska agera om de misstänker våld i nära relationer. Det är något som kvinnojouren Kerstin tar fasta på i en ny kampanj, där de ger handfasta tips på hur du som misstänker att det här pågår ska agera.

– Våld i nära relationer är redan ett omfattande och mycket allvarligt samhällsproblem. Med pandemin ökar isolering och tid i hemmet med en våldsutövare. Samtidigt som flera tillflyktsorter för utsatta kvinnor och barn stängs. När du är utsatt för våld och hot är det svårt att själv söka hjälp. Situationen kan ofta liknas vid en gisslansituation. En stängd dörr är förövarens främsta vapen och vi uppmanar alla att ta ansvar för att öppna dörrar och stoppa våldet. Det kan vara livsavgörande, säger Ingegerd Smedensjö, ordförande för Kerstin, till Mitt i.

I artikeln delar hon också med sig av tre saker du som misstänker att någon utsätts för våld kan göra:

1. Ett samtal kan rädda liv

Det räcker med en misstanke om att det pågår våld; ring polisen eller socialtjänsten. Du kan alltid vara anonym. Eller knacka på. Det är kanske att gå utanför vår komfortzon lite, men det kan rädda liv. Jag ställer ofta frågan till våra utsatta kvinnor om det finns något man hade velat att omgivningen hade gjort, och nästan alltid säger de att de önskar att någon hade sett.

2. Våga uppmärksamma

Man måste förstå att detta är kvinnor och barn som lever under fruktansvärda förhållanden. Under isolering och hot är det svårt att sträcka ut en hand till omvärlden. Säg att du finns där, till exempel: ”jag ser att du har ett blåmärke, vill du berätta om vad som hänt?”. Barn som är utsatta för försummelse, de signalerar ofta det men det gäller att någon ser det och uppmärksammar. När det gäller barn finns det tecken att vara uppmärksam på som regelbunden huvudvärk, mycket oro, koncentrationssvårigheter, ont i magen, utåtagerande eller väldigt kontrollerad. Öppna med en fråga: Hur har du det? Hur mår du? Du verkar ledsen, vill du berätta?

3. Hellre en fråga för mycket

Det är bättre att ställa frågorna en gång för mycket än för lite. En liten fråga kan rädda liv. Konsekvenserna av våld i nära relationer är så omfattande och ofta livslånga.

Läs också: Våld mot kvinnor ökar under coronakrisen – så gör du om du är utsatt

Så söker du hjälp om du själv är utsatt:

  • Om du behöver akut hjälp ska du alltid ringa polisen på 112. Du kan anmäla mindre akuta brott på telefonnummer 114 14. På polisens hemsida kan du också läsa om hur du gör för att anmäla olika brott, som till exempel hedersrelaterade brottbrott i nära relationmisshandelmänniskohandel och sexualbrott.
  • Kvinnofridslinjen ger stöd till dig som utsatts för våld och hot. Du kan ringa deras nationella stödtelefon på 020-50 50 50 (samtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen).
  • Hos ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer) hittar du en jour nära dig.
  • På Tjejouren.se hittar du alla tjej-, trans- och ungdomsjourer i Sverige.

metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!