Camilla Läckberg: “Jag drömmer om att komma i mina jeans. Och jag SKÄMS”

Deckardrottningen Camilla Läckberg är trött på samhällets skeva kroppsideal. På Instagram delar hon nu ett ärligt inlägg och berättar om hennes många år av bantningar och dieter: “Jag drömmer om att komma i mina jeans i tum 25. Och jag SKÄMS”.

Foto: Eero Hannukainen / IBL Bildbyrå

I ett inlägg på Instagram delar nu Camilla Läckberg med sig om att hon sedan tonåren har präglats av den ideala kvinnokroppen: “Lång och mager var det som ansågs vackert. Jag var aldrig stöpt i den formen”, skriver hon. Hon berättar att hon har bantat bort många år av sitt liv och provat på alla dieter som finns. Trots vikthetsen har hon haft perioder av balans, där den längsta varade i nästan 10 år. Men när hon väl rubbar balansen tappar hon allt. Camilla berättar att hon slutar tycka om sig själv, fast att hon vet bättre. Hon skriver: “Jag ÄLSKAR former och kurvor på kvinnor. På andra. Inte på mig. Själv drömmer jag om att komma i mina jeans i tum 25. Och jag SKÄMS. Att jag inte är starkare än så.”

Hennes största hinder i livet är hennes självbild som hon fortfarande inte kan koppla bort från sin vikt: “Jag ser det som mitt största misslyckande. Att jag inte trots många försök kan tycka om mig själv oavsett”. Hon är trött på att hon låter skeva, föråldrade ideal styra henne och ställer sig frågan: “HUR kan jag som välinformerad, hyfsat smart, privat lycklig och älskad mor, vän och maka – låta mitt liv påverkas av jävla kilon hit eller dit till den milda grad?”

Kommentarsflödet har snabbt fyllts av varma och stöttande kommentarer där många tycker att Camillas inlägg är viktigt och ärligt. Och en sak är säker – Camilla kommer fortsätta kämpa för att acceptera sin kropp. Hon skriver: “Jag har ett ansvar mot mina döttrar att vara stolt över den jag är i alla lägen. Och att känna mig som på den här bilden i alla lägen, oavsett storlek”.

Se hela inlägget nedan!

 

Visa det här inlägget på Instagram

 

Ok, medan jag ändå är modig. Mitt största hinder i livet är min självbild. Som jag fortfarande inte klarar av att koppla bort från min vikt. Jag ser det som mitt största misslyckande. Att jag inte trots många försök kan tycka om mig själv oavsett. Men mitt ideal för kvinnokroppen präglades under en tonårstid där ”heroinchic” var på modet. Lång och mager var det som ansågs vackert. Jag var aldrig stöpt i den formen. Kort och med former som vill ut. Har bantat bort många år av mitt liv med alla idiotdieter som finns. Tack och lov lyckats sluta med just det. Och HAR haft perioder av balans, den längsta varade nästan 10 år, när mat och kropp inte var ett issue. Men när balansen rubbas och vikten smyger sig på igen tappar jag alla goda föresatser. Jag slutar tycka om mig själv. Fast jag vet bättre. Fast jag ÄLSKAR former och kurvor på kvinnor. På andra. Inte på mig. Själv drömmer jag om att komma i mina jeans i tum 25. Och jag SKÄMS. Att jag inte är starkare än så. Att jag låter skeva, föråldrade ideal fortfarande styra mig. Har hänt att jag hoppat gå på event. För att jag inte vill bli fotograferad när jag inte känner mig bekväm i mig själv. En förflugen kommentar från en välmenande vän om min vikt: ”ja du har ju blivit lite rundare, det syns mest i ansiktet“ kan knäcka mig i dagar. HUR kan jag som välinformerad, hyfsat smart, privat lycklig och älskad mor, vän och maka – låta mitt liv påverkas av jävla kilon hit eller dit till den milda grad?? Blir arg och förbannad på mig själv, men klarar ändå inte bryta mig loss från bojorna som sattes på redan i tonåren. Men det går inte att ge upp. Jag har ett ansvar mot mina döttrar att vara stolt över den jag är i alla lägen. Och att känna mig som på den här bilden i alla lägen, oavsett storlek. ?

Ett inlägg delat av Camilla Läckberg (@lackberg) 5 Okt 2018 kl. 5:14 PDT