Var ska jag börja? Hur ska jag börja? Hur förklarar man för någon som aldrig har upplevt grav ångest vad det innebär? Man låter så gnällig och självömkande när man säger att man mår dåligt men inte vet vad det beror på. Då är det väl förmodligen ingenting, ryck upp dig, ”har du PMS eller?”.
Text: Agnes Sundblad Elverfors
Jag börjar med min första ångestattack. Den fick jag i London för fem år sedan. Vid denna tidpunkt bodde jag där och arbetade som au pair i en Brittisk familj och hade ett internship på ett välkänt produktionsbolag. Allt var som det skulle, till och med bättre än jag hade förväntat mig. Men så en natt fick jag svårt att andas. Jag kände mig ensammast i världen. Tårarna ville inte sluta rinna och jag greps av en smärtsam panik.
Jag bodde i en lägenhet tillsammans med min bästa vän men ville inte väcka henne för något som jag inte ens visste vad det var. Jag ringde både mamma och pappa som var hemma i Sverige, men utan svar. Under de tio minuterna som gick innan mamma ringde upp funderade jag på om det här var slutet, om jag höll på att få en hjärtattack och skulle dö. Varför kände jag såhär, vad hade jag gjort för att reta upp gud till denna grad? Nödlösningen denna svarta natt var att hälla upp ett halvt glas med ren vodka. Det lugnade ner mina nerver för stunden men dagen därpå fortsatte paniken och oron. Sedan dess har panikattackerna kommit och gått, varit mer eller mindre starka, men lika obefogade nästan varje gång.
För ett år sedan sedan började jag äta ett antidepressivt läkemedel. Det enda jag tänker nu är ”varför började jag inte tidigare?”. Det handlar inte om att jag svävar på moln och att livet är en dans på rosor men de monster som dykt upp i min hjärna varje månad ligger nu inlåsta i en kista som jag har nyckeln till. Det rör sig alltså om en pytteliten vit tablett som jag sväljer med mitt glas juice varje morgon som gör att jag inte övertänker varje socialt samtal jag haft eller varje handling jag begår. Det är dessutom betydligt enklare att svälja en liten tablett än att hälla upp ett glas med ren vodka stup i kvarten.
För kvinnor som lider av PMS eller PMDS är symptom som ångest och oro nästan ständigt aktuella veckan innan mens. Jag märkte att monstren som dök upp i mitt huvud då och då ofta gjorde det just vid samma tidpunkt och hade stark koppling till min menstruation. Man ska samtidigt poängtera att alla som lider av PMS eller PMDS inte behöver få ångestattacker likt mina eller ångestattacker alls – och vissa kvinnor får ångestattacker och stark oro vid helt andra tillfällen. Det som däremot gäller för alla kvinnor i fertil ålder är att våra hormoner lever sitt eget liv och efter sina egna regler. Så nästa gång någon i din omgivning verkar nedstämd eller irriterad, tänk efter en extra gång innan du dömer eller slänger ur dig ”har du PMS eller?”.
Illustration: Frida Good
Fakta
PMS: Premenstruellt syndrom (PMS) innebär att kvinnan får hormonförändringar i samband med ägglossning och menstruation. Fyra till fem dagar för varje menstruation går kroppen igenom hormonförändringar. Under PMS lider kvinnan av psykiska symptom som kan påminna om en mild depression. Hon kan bli känslomässigt instabil, irriterad eller aggressiv. Olika typer av fysisk smärta kan också vara symptom på PMS. wikipedia.org/pms
PMDS: PMDS är en svårare form av PMS. Lider du av PMDS så påverkar det dig så pass mycket att du har svårt att fungera i det dagliga livet. Det är vanligt med depression, självmordstankar och personlighetsförändringar. pms.se
Foto på startbild: optimallivingdynamics.com
Vill du också få din text publicerad som en krönika eller debattartikel här på metromode.se? Vi är på jakt efter historier om allt ifrån skeva skönhetsideal, vikthets till prestationsångest, psykisk ohälsa och vardagsbetraktelser. Ämnen som engagerar och som behöver lyftas upp i ljuset! Skriv och berätta kort om din idé – eller skicka din färdiga text – till [email protected].