Med anledning av internationella bipolärdagen den 30 mars ger Ellen Risto, legitimerad psykolog på Ahum, information om sjukdomen och vad man kan göra om man själv eller en närstående är drabbad.
Bipolär sjukdom innebär att man är manisk och deprimerad i olika perioder – under en period har man förhöjd sinnesstämning då man är upprymd, energifylld, ibland lättretlig och i behov av mindre sömn, vilket sedan följs av en period av sänkt sinnesstämning.
Det finns två olika typer av bipolaritet; bipolär sjukdom typ 1, som har kraftigare perioder av mani som kan leda till psykotiska tillstånd och bipolär sjukdom typ 2, även kallat hypomani, där de olika perioderna upplevs mildare.
Då ska du söka hjälp:
Enligt Ellen Risto, legitimerad psykolog på Ahum, ska du söka professionell hjälp om något av följande stämmer in på dig:
- Du har haft, eller är i perioder av eufori och behöver mindre sömn.
- Du har haft flera perioder av depression i följd, även utan mani.
- Du upplever att du har euforiska eller maniska perioder där du gjort något som du sedan ångrat.
- Om någon i släkten har bipolär sjukdom och du själv visar egna symptom.
“Det är aldrig för sent att söka hjälp. Mitt tips är att skriva en dagbok över sitt mående för att få en tydligare bild av sina svängningar. Det gör det ofta lättare att förklara för vårdpersonalen”, säger Ellen Risto.
Det kan du själv göra
För dig som har bipolär sjukdom är det viktigt att få professionell hjälp. Risto ger även följande tips:
- Håll fast vid rutiner, som tider för mat och sömn. Även vid tillfällen där man känner sig mer upprymt eller nedstämd. Det kan hjälpa till med att inte hamna i för stora svängningar.
- Var uppmärksam på tidiga signaler. Det gör det lättare att avstyra en period av mani eller depression. Det är även bra att ta hjälp av närstående, om man själv har svårt att se tidiga signaler.
Tips till dig som är närstående
- Visa att du finns där för personen som stöd.
- Läs på om bipolär sjukdom för att lättare veta hur du ska stötta.
- Hjälp personen att uppmärksamma svängningarna i tid. Ibland är det lättare att se som närstående än om man själv är mitt upp i det. Var noga med att stämma av med personen om det är okej att du påpekar svängningarna.
- Uppmuntra personen till att söka professionell hjälp, exempelvis att vända sig till en terapeut eller söka sig till psykiatrin. Om personen tycker att det är jobbigt eller svårt kan man själv ta kontakt med någon i samråd med personen.
